De flesta av dessa 14 000 elever är pojkar. De riskerar inte bara sitt arbetsliv, utan också att bli ensamma privat. Kvinnor väljer bort en man som inte utbildar sig och har ett arbete. Lågutbildade män blir betydligt mer sällan pappor än högre utbildade män, skriver journalisten Emma Leijnse.

De flesta värmländska kommuner hamnar över riksgenomsnittet när det gäller andelen obehöriga elever till gymnasiet.

Ända sedan 1998 har andelen elever utan gymnasiebehörighet stadigt ökat. För att vända trenden måste staten stärka likvärdigheten, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande, Bo Jansson i Skolvärlden.

Andelen som inte klarar högstadiet fortsätter att öka – 14,4 procent av eleverna gick i somras ut nian utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt har de genomsnittliga betygen ökat rekordmycket, visar färska siffror från Skolverket.

Statistik på skolnivå finns i databasen Siris. Uppgifterna finns även på kommun- , läns- och riksnivå.

12 procent av niondeklassarna inte behöriga till gymnasiet - så ska de få hjälp.

Skolorna har det kämpigt på många gamla bruksorter. I Torshälla har man dock vänt den negativa trenden inom skolan. Nio av tio lämnar nian med behörighet till gymnasiet – mot 17 procent i övriga länet.

Nästan var femte elev – 17 procent – lämnade grundskolan i Sörmland förra läsåret utan behörighet läsåret 2013/2014. Och den siffran var betydligt högre i Vingåker.

Sveriges kommuner använder bara en liten del av bidragen som erbjuds för att ordna sommarskola. Men i västra Skåne satsar flera kommuner och erbjuder mer sommarskola än förra året.

Trots att regeringen ökat stödet för att skolor ska satsa på sommarskola för att hjälpa elever att få gymnasiebehörighet, så används bara en tredjedel av pengarna.

Sambandet mellan utbildningsvetenskapen och den praktiska pedagogiken måste stärkas med tanke på skolans stora utmaningar – inte försvagas, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Alvessons skrift är problematisk och förmodligen att betrakta som oakademisk med tanke på de otydliga, anekdotiska och diskutabla syftningar som görs, skriver Göran Brante, professor i pedagogik.