Barn- och elevombudet (BEO) får skarp kritik från egna medarbetare för hårt drivna skadeståndskrav. Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo vill bemöta oron med mer diskussion om gränser.

Ordningen i skolan brister och lärare som ingriper mot stöket blir anmälda. även när de vanliga instanserna konstaterar att lärare agerar korrekt fortsätter BEO att driva det vidare, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Alla håller inte med om den kritik som framförts i DN om att Barn- och elevombudet (BEO) driver ärenden för hårt i fall där elever och deras föräldrar anmäler kränkning.

Barn- och elevombudets uppdrag är att ta till vara barn och elevers rätt att gå i skolan utan att bli utsatta för kränkande behandling. Det är beklagligt att flera debattörer reagerar utan närmare eftertanke och utan faktagrund när detta diskuteras, skriver BEO i en replik.

Nu får Barn- och elevombudet (BEO) hård kritik från de egna leden. I en intern skrivelse kritiserar 16 jurister att myndigheten driver ärenden för långt. Johanna Jaara Åstrand kritiserar anmälningskulturen.

Nu får Barn- och elevombudet (BEO) hård kritik från de egna leden. I en intern skrivelse kritiserar 16 jurister att myndigheten driver ärenden för långt. Johanna Jaara Åstrand kritiserar anmälningskulturen.

Det är alldeles för stort fokus på den elev som upplever att den blivit kränkt. Därför behöver skollagen tydliggöras så att man tar större hänsyn till hur eleven själv har agerat. Det menar Roger Haddad (L). "Eleven kanske har stört undervisningen för trettio andra", säger han.

Barn- och elevombudet får hård kritik från 16 utredare inom den egna myndigheten. De menar att man driver ärenden alldeles för hårt i en intern skrivelse som DN tagit del av.

Tydligare regler för när och hur mycket en lärare får ingripa fysiskt mot stökiga elever – det kan bli resultatet om Högsta domstolen tar upp fallet med en elev som BEO anser blivit kränkt av en lärare.

När har en lärare rätt att ingripa mot en elev? Frågan kan komma att prövas i Högsta domstolen.