Kan rädslan att misslyckas göra att elever väljer att inte dyka upp alls eller att känna efter lite extra för att kunna bli sjukanmäld, undrar svenskläraren Emilia Friberg.

Lärare larmar om att de pressas av sin skolledning att sätta högre betyg än vad som är motiverat. Att vägra kan kännas omöjligt. Vi Lärare frågade Sveriges Lärares jurister och expert vad som gäller.

Lärare pressas av vårdnadshavare och skolledningar att sätta högre betyg. Hotfulla mejl, drev på sociala medier och rädsla för att förlora jobbet knäckte Ulrica Björkblom Agah. "Vårdnadshavarnas inflytande måste bort från skolan", säger hon.

Lika glädjande som det är att höra fler tunga aktörer tala om bedömningssjukan för att försöka vända trenden, är det beklämmande att någon med Magnus Henreksons position och uppdrag så gravt missförstått en av problemets viktigaste lösningar, skriver debattören.

”I svenska skolan står bedömningen i förgrunden. Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde dagen skapade han bedömningen”, skriver Maria Wiman efter att ha läst Ämneslärerens granskning om bedömningshetsen.

Lärare upplever hård press från föräldrar vid betygssättning, vilket enligt lärarfacket hotar både arbetsmiljö och rättssäkerhet. Engelskläraren Ulrika Björkblom-Agah berättar om ett föräldradrev som ledde till långtidssjukskrivning, efter kritik mot ett betyg hon satt.

Nya nationella slutprov kan minska bedömningsstressen och befria lärare från ”plugga inför provet”-oket, enligt betygsutredningen. Naivt, menar läraren Fredrik Sandström. "Tillmäts proven större betydelse kommer lärare att få stå till svars för resultaten i ännu högre grad", säger han.

Betygskriterierna har styrt undervisningen och skapat en bedömningsjakt som måste upphöra, menar läroplansutredaren Thomas Persson. "Det här går emot själva idén med skolan. Eleverna ska lära för livet, inte för ett betyg", säger han.

Provhetsen i skolorna ska minska i och med de nya slutproven, enligt betygsutredningen. Men det är osannolikt, skriver Hampus Jarnlo, editionschef och redaktör för Ämnesläraren och Grundskolläraren.

Den har förkastats och avfärdats som en fluga. Nu vill läraren Malin Larsson återupprätta den formativa bedömningens skamfilade rykte. "Ska eleverna utvecklas måste vi ge återkoppling som pushar dem framåt", säger hon.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen. "Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen", säger utredaren Magnus Henrekson.