Betygsutredningens uppdrag är att ge elever bättre förutsättningar för lärande samt minska gymnasieskolans och gymnasiesärskolans fragmentisering. Det menar SKR i grunden är bra.
Ett införande av ämnesbetyg förändrar inte läget för någon elev eller lärare, det är på sin höjd en kosmetisk lösning. Ständiga särlösningar tar inte skolan framåt – det är snarare destruktivt, skriver Svante Hallstedt och Tiger Landén, Moderat skolungdom Stockholm, i en slutreplik.
Att införa ämnesbetyg handlar om att låta elever utvecklas inom sina ämnen under hela gymnasietiden, att tillåtas lära av sina misstag och sätta kunskapsutvecklingen och lärande i fokus. Det skriver Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, i en replik.
Ambition och kämpaglöd måste vara en röd tråd i svensk utbildning, där vilja och prestation ska löna sig. Ett införande av ämnesbetyg skulle motverka detta, skriver Svante Hallstedt och Tiger Landén, Moderat skolungdom Stockholm.
Synd bara att så många studentkullar, under åren med kursbetyg, har fått hålla till godo med mindre rättvis bedömning. Ansvariga politiker skulle kunna ses som senfärdiga i frågan. Men även de bör få chansen att bedömas utifrån vad de presterar nu snarare än utifrån flera år gamla misstag, skriver Tobias Lindberg på ledarplats.
Regeringen ger Skolverket i uppdrag att förbereda ett framtida införande av ämnesbetyg. I uppdraget ingår även att undersöka möjligheterna att skapa reellt utrymme för elever på alla yrkesprogram att läsa de ämnen som krävs för att få grundläggande behörighet till högskolestudier.
Regeringen och samarbetspartierna har enats om att kursbetygen på gymnasiet ska slopas och ersättas av ämnesbetyg. Kursbetygen har varit omdiskuterade och ansetts spegla elevernas faktiska kunskaper i ett ämne för dåligt.
Dagens kursbetyg på gymnasiet ska ersättas av ämnesbetyg, enligt ett förslag som regeringen och samarbetspartierna nu kommit överens om. "Eleven ska kunna visa vad den kan i själva ämnet och inte vad den presterade på olika delkurser, "säger Liberalernas Nyamko Sabuni.
Flera kommuner stänger skolor i utsatta områden för att bryta segregationen och förbättra skolresultaten. Tjänstemän och politiker hänvisar till forskning, men vad vet vi om effekterna av dessa åtgärder? Enligt svenska forskare: mycket lite.