Den hemliga skolstatistiken är ett problem som kräver lagändringar vilket har varit känt. Utbildningsministern borde ha agerat för längesedan, skriver Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin i en replik.

Även friskolorna menar att den nya policyn som sekretessbelägger all statistik om landets skolor är fel. Friskolornas riksförbund har därför gått ut med rekommendationen till sina medlemmar, 75 procent av landets alla friskolor, att börja gå ut med statistik på sina respektive hemsidor.

I dag kommer uppgifter som elevantal, betyg och andelen behöriga lärare på skol- och kommunnivå att sekretessbeläggas av Skolverket. Men redan på fredag ska Skolverket lämna förslag till regeringen på hur man ska lösa den kritiserade sekretessen.

Från och med i dag är inte Skolverkets uppgifter om enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknande offentliga. Samma sak gäller för registret över vilka skolor det finns i Sverige. Som en service till våra läsare publicerar Skolvärlden registret.

Föräldrar, elever, skolpersonal, forskare, journalister, kommunanställda och många fler använder sig av Skolverkets statistik. Men från och med 1 september 2020 är den möjligheten borta. I videon ovan förklarar vi varför.

Det är all statistik som fram till i dag har publicerats på Skolverkets hemsida som omfattas av den nya sekretesspolicyn. Men alla enskilda skolor kan själva välja att gå ut med sin skolstatistik.

Skolverket har beslutat att sekretessbelägga svensk skolstatistik. Från den 1 september är skolornas resultat inte längre offentliga. Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare. "Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter", säger Anna Ekström (S)

I 20 års tid har föräldrar, skolpersonal, forskare och många fler använt sig av Skolverkets statistik. Exempelvis för att kunna jämföra barngruppernas storlek på förskolorna, lärartätheten på grundskolorna och snittbetygen på gymnasieskolorna. Från och med i dag försvinner den möjligheten.

Den 1 september hemligstämplar Skolverket uppgifter om betyg, lärarbehörighet och vilka skolor som finns i Sverige. Nu kritiserar 16 utbildningsforskare myndighetens beslut att låta skolstatistik vara sekretessbelagd.

20 av 24 lärosäten som svarat på DN:s rundringning uppger att universitetslärare vid något tillfälle har fått utstå hot, hat eller trakasserier av studenter. Problemet varierar mellan högskolorna, men vissa svarar att det ökar.

Vi kommer inte att släppa igenom ett förslag till riksdagen eller i utbildningsutskottet. Det skriver Roger Haddad (L).

"Det är lätt att sympatisera med dem som efterfrågat en återgång till ämnesbetygen i gymnasieskolan. Om förändringen sätter ökat fokus på kunskapstillväxt och minskar upplevelsen av fragmentisering så är det bra. Samtidigt är det en större och mer kostsam förändring än vad det kanske ser ut som", säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund