På Hökarängsskolan har pojkarna högre betyg än flickorna. Tydlig struktur, höga förväntningar och anpassat stöd har varit receptet.

Bättre studieteknik och mer styrning. Det kan få pojkarnas resultat att lyfta, säger forskaren Fredrik Zimmerman. "Att inte bli godkänd är en katastrof för livet", säger han.

Lägre meritpoäng, sämre provresultat och fler som går ut nian utan gymnasie­behörighet. Pojkarna är skolans förlorare. Det visar Lärarens stora granskning av niornas slutbetyg.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär följande. Det bemyndigande i skollagen som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan ska upphävas. Det…

Kraven på lärarna måste minska under pandemin. Därför har Lärarförbundet skickat en skrivelse till regeringen med krav på åtgärder för att minska den oerhörda arbetsbelastning som i dag är lärares vardag. ​​​​​​Bland annat bör det blir möjligt att avstå från att sätta betyg i årskurs 6 till 8 och kravet på att genomföra utvecklingssamtal bör…

På yrkesprogrammen klarar sig killarna bäst på program där killar är i majoritet – och flickor bäst där flickor dominerar. Varför?

Betygsutredningens uppdrag är att ge elever bättre förutsättningar för lärande samt minska gymnasieskolans och gymnasiesärskolans fragmentisering. Det menar SKR i grunden är bra.

Ett införande av ämnesbetyg förändrar inte läget för någon elev eller lärare, det är på sin höjd en kosmetisk lösning. Ständiga särlösningar tar inte skolan framåt – det är snarare destruktivt, skriver Svante Hallstedt och Tiger Landén, Moderat skolungdom Stockholm, i en slutreplik.

Att införa ämnesbetyg handlar om att låta elever utvecklas inom sina ämnen under hela gymnasietiden, att tillåtas lära av sina misstag och sätta kunskapsutvecklingen och lärande i fokus. Det skriver Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, i en replik.

Ambition och kämpaglöd måste vara en röd tråd i svensk utbildning, där vilja och prestation ska löna sig. Ett införande av ämnesbetyg skulle motverka detta, skriver Svante Hallstedt och Tiger Landén, Moderat skolungdom Stockholm.

Synd bara att så många studentkullar, under åren med kursbetyg, har fått hålla till godo med mindre rättvis bedömning. Ansvariga politiker skulle kunna ses som senfärdiga i frågan. Men även de bör få chansen att bedömas utifrån vad de presterar nu snarare än utifrån flera år gamla misstag, skriver Tobias Lindberg på ledarplats.

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att förbereda ett framtida införande av ämnesbetyg. I uppdraget ingår även att undersöka möjligheterna att skapa reellt utrymme för elever på alla yrkesprogram att läsa de ämnen som krävs för att få grundläggande behörighet till högskolestudier.