En bidragande orsak till elevers psykiska ohälsa kan vara dagens betygssystem. Det är något som nu prorektor Jörgen Tholin ska utreda på uppdrag av regeringen.

Ämnesbetyg istället för kursbetyg på gymnasiet, betyg som fokuserar på styrkor och en mindre skarp godkäntgräns. Det ingår i uppdraget för regeringens nya betygsutredare Jörgen Tholin.

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

En särskild utredare ska utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. (pdf)

Betyg ska spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. Men dagens system med kursbetyg har flera brister för både elever och lärare. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som bland annat ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

För de svaga eleverna är betygen näst intill förödande. Genom kursbetyg eller ämnesbetyg får de klart för sig att de tillhör de allra sämsta eleverna. Betygen skapar olust. De saknar förutsättningar att följa med i undervisningen, men måste ändå delta i de täta proven. Hur blir det nu med ämnesbetyg? Ingen vet, skriver Åsa Morberg,…

Regeringen vill införa ämnesbetyg på gymnasiet istället för dagens kritiserade betygssystem. I dag tillsätter regeringen en ny utredning kring hur ämnesbetygen ska kunna införas. Samtidigt ska man se över hur man ska dokumentera underkända elevers kunskap.

Utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb. I Västmanland är det runt 32 procent av eleverna som går ut efter en treårig gymnasieutbildning utan fullständiga betyg. En av dem är Tim Althén.

Utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb. På Västerås Folkhögskola har man en inspirationskurs för att hjälpa unga att navigera på arbetsmarknaden och få kontakt med utbildningsformer som kan komplettera gymnasiekompetensen.

Adgangskrav til gymnasiet kan være med til at fastholde parallelsamfund, mener gymnasieformand.

De kommende karakterkrav skal ikke sænkes, i stedet må »eleverne lægge sig i selen«, mener minister. Det vil skade integrationen, siger ekspert.