Regeringen och samarbetspartierna inom januariöverenskommelsen föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. Förslaget möts av stark kritik inom lärarkåren. "Jag är rädd att det här kommer att bidra till en ökad skolsegregation", säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Att öka likvärdigheten i svensk skola är en stor och komplex apparat förstås. Men jag kan inte för mitt liv förstå hur ökad ohälsa hos barn, ökad dokumentationsbörda för lärare och flera krav på icke-befintliga resurser kan vara en del av detta. Det är för mig på riktigt ofattbart, skriver läraren Maria Wiman.

Rektorerna ska själva få besluta om att sätta betyg från årskurs fyra enligt ett nytt förslag från regeringen och samarbetspartierna, något som Liberalerna vurmar särskilt för.

Betygen har varken blivit sämre eller bättre när elever har fått en egen dator. Det visar en ny rapport från IFAU.

Från och med nästa höst ska det vara möjligt för skolor att sätta betyg redan från årskurs 4, åtminstone om regeringen och samarbetspartierna får bestämma. Det här är en del av Januariavtalet och nu skickas ett konkret förslag ut på remiss. Hör debatt om förslaget mellan Roger Haddad (L), och Daniel Riazat, (V).

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna vill ge rektorer grönt ljus att sätta betyg från fjärde klass. Enligt förslaget ska ändringen komma att gälla redan under hösten 2020, rapporterar Dagens Nyheter.

Regeringen försöker nu få fler skolor att delta i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 genom att ge lärare, föräldrar och elever mindre makt över beslutet.

I dag går var fjärde gymnasieelev ut skolan utan godkända betyg, en siffra som sägs vara alldeles för hög. I ett gemensamt projekt ska nu kommunerna i Västerås och Eskilstuna, dom båda regionerna och Mälardalens högskola hitta lösningar framåt.

I promemorian föreslås att det bemyndigande i skollagen (2010:800) som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som avser betygsättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan och som omfattar högst etthundra skolenheter, ska ändras.

Skolhuvudmän kräver att lärare ska sätta betyg flera veckor innan terminen är slut. Utredaren Lisa Heino från Lärarförbundet ifrågasätter om det är lagligt att elever berövas tid att visa sina kunskaper när de betygsätts. Hon vill att frågan prövas.

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Andelen elever som får gymnasieexamen inom tre år på nationella program ökar något jämfört med 2018 – från 76,1 till 76,6 procent. Det är främst elever på högskoleförberedande program som står för en ökning. När det gäller yrkesprogrammen så minskar däremot andelen med examen. (pdf)