"Sverige lägger vi väldigt mycket tid och pengar på grundskolebetygen, trots att dessa bara är viktiga för ett fåtal elever. I stället borde fokus ligga på gymnasieskolan, där urvalssituationen till högskoleutbildningar är avgörande för en betydligt större andel av eleverna", skriver Alli Klapp, docent i pedagogik, och Anders Jönsson, professor i didaktik.

"Dagens betygssystem påverkar många elevers självkänsla, studiemotivation och psykiska hälsa negativt. Skolan måste kunna hantera elevers olika förutsättningar och vara en skola för alla", skriver professor Christopher Gillberg med flera.

På senare år har skolresultaten i Sundsvalls kommunala skolor inte varit något att skryta med. Nu har det tagits fram en ny modell för att beräkna resultaten. Då åkte Sundsvall ännu längre ner i tabellen.

Ett tiotal syriska gymnasiebetyg har avslöjats som förfalskningar. De falska betygen godkändes av bemanningspersonal som Universitets- och högskolerådet anlitade under flyktingströmmen 2015 och har använts för att komma in på utbildningar – bland annat i Stockholm.

I flera kommuner runt om i Västerbotten pågår just nu lovskola där elever som har underkända betyg får chansen att läsa upp dem. I Vindeln är det 15 elever som pluggar under sommarlovet.

Elever i över hälften av skolorna har förbättrat sina betyg om man jämför med eleverna som gick ut högstadiet förra året. Bäst förbättring har Västra Engelbrektsskolan, där nu fyra av fem elever är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.

Den positiva betygstrenden håller i sig. För tredje året i rad ökar niornas genomsnittliga slutbetyg i Stockholm stads kommunala grundskolor, enligt det preliminära resultatet*.

Tankesmedjan Tidens rapport lyfter fram det faktum att många elever mår dåligt när de inte når upp till betygskraven. Så ska det så klart inte vara. Människovärdet avgörs inte av de betyg man får i skolan. Men eleverna lär må ännu sämre av att ha genomgått en utbildning och sedan komma ut på arbetsmarknaden och…

Meritvärdet för årets niondeklassare i Norrköpings kommunala skolor har ökat sedan förra året, men andelen som är behöriga till gymnasiet ligger kvar på samma nivå.

De nationella proven uppfyller inte sitt syfte: Att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning. Den svenska skolan behöver en annan lösning, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Att avskaffa betyget underkänt i betygssystemet vore att förvandla det sluttande planet i kunskapsutvecklingen till ett fritt fall. Skolans problem löses inte genom sänkta krav och sänkta trösklar. Bättre vore att gå över till ett system med antagningsprov till både gymnasiet och universitetet, och låta betygen vara vägledande snarare än avgörande, skriver Lars Anders Johansson,…

Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst, skriver Expressen på ledarplats.