Det är ytterligt naivt att tro att hotet om ett lågt betyg i ”ordning” vid terminens slut skulle göra stökiga ungar lugna och beskedliga på lektionerna. I stället ökar det bara arbetsbördan på de redan hårt ansatta lärarna, skriver DN på ledarplats.

Åke Grönlund, Sverker Janson och Gunnar Karlsson hävdar i SvD att Skolverket missar möjligheten med att de digitala nationella proven kan öka likvärdigheten i betygsättningen. Det är ett påstående som inte stämmer, skriver Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket, i en replik.

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i betygssättningsprocessen inom kursen svenska 3 på 28 gymnasieskolor. Granskningen visar att elevernas kunskaper inte utvärderas tillräckligt vid betygsättning. Betygen baseras ofta på elevernas bästa prestationer medan de sämre prestationerna räknas bort.

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning betygssättning på högskoleförberedande gymnasieprogram med fokus på svenska 3. (pdf)

Införandet av digitala nationella prov erbjuder möjligheter att förbättra likvärdigheten i skolan dramatiskt. Men då krävs det ett tydligt initiativ från Skolverket för att utnyttja digitaliseringen, skriver flera debattörer.

Ordningsbetyg kommer inte lösa skolans problem. Snarare skapa fler, menar läraren Eva Svartkrut.

Elever i små skolor lär sig inte mer än de i större skolor. Men Virve Lantto, lärare på Vitåskolan, säger att betyg aldrig ger hela bilden.

När nu Björklund och de andra hårdföra skolpolitikerna verkar få som de vill, det vill säga graderade betyg redan i årskurs 4 och ordningsbetyg, så blir situationen än värre för de skolsvaga eleverna. Med betyg redan i årskurs 4 kommer dessa elever att tappa självförtroende och motivation, skriver skoldebattören Per Acke Orstadius.

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan. "Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar", säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Karlskronas friskolor är ofta mer generösa med att låta elevernas betyg avvika från nationella prov, jämfört med kommunala skolor. Enligt Skolverket leder en allt för generös betygsättning till orättvisor som drabbar eleverna.