Nästan alla klagomål kom från män när Jesper Roine på Handelshögskolan rättade tentor. Och av dem som fortsatte klaga efter att ha fått nej till högre betyg var alla män. Ändå var det ungefär lika många män som kvinnor som skrivit tentan, och resultaten skilde sig inte mellan könen.
När jag träffar mina elever på gymnasiet har de redan levt med stressen i åratal. Hela tiden måste de visa vad de går för, bedömas och bedömas igen. Skolsystemet är byggt för bedömning, inte lärande. Betygen måste bort, skriver läraren Lars Östling.
I de drygt 300 begäranden om betygsomprövning som kom in till juridiska institutionen i Stockholm 2017 och vårterminen 2018 fick bara 16 procent gehör. SvD har samlat några motiveringar från studenter som inte lett till ett högre betyg.
Juriststudenter försöker ändra sina betyg utan grund. Förutom merjobb för examinatorerna finns risk att studenter lyckas tjata sig till ett högre betyg. "De kanske är vana från gymnasiet att kunna snacka upp betygen," säger Carolina Saf vid Örebro universitet.
Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.
Veckan före jul får drygt 3600 elever i årskurs sex i Sörmland betyg för första gången. Tanken med att ge betyg redan i sexan, är att få kunskap om elevens nivå och upptäcka eventuella behov av extra stöd.
På IB-programmet sätts betygen till största delen av externa bedömare och det mesta avgörs under slutproven. Resultatet är mindre betygshets och bättre relationer med eleverna, men stressen för eleverna är stor mot slutet.
Sambedömning kan leda till rättvisare betyg eftersom fler lärare värderar samma uppgift. Det menar Mikael Sjöbom, som undervisar i matematik och musik.