Per Måhl ställer en fråga i sin debattartikel i Göteborgs-Posten: Vad tycker näringslivet om det nyligen föreslagna betygssystemet? Frågan är ställd utifrån behovet av att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Svaret är att vi delar en del av hans farhågor – och samtidigt ser viktiga möjligheter, skriver Gustav Blix och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Flera av de lärosäten som bedriver lärarutbildning ser risker med ett antagningskrav på C i svenska för lärarutbildningarna. ”Ett C i avgångsbetyg på en gymnasieskola inte är likvärdigt med C på en annan”, menar en högskola. 

Regjeringa foreslår store endringar i opptaket til høgare utdanning.

Det nya betygssystem som presenterats har inga riktiga betygskriterier grundade i faktisk kunskap. Det drabbar elever som är duktiga i praktiska ämnen men sämre i teoretiska – den grupp unga som arbetsmarknaden skriker efter, skriver Per Måhl, sakkunnig på betygs- och bedömningsfrågor.

Från höstterminen 2025 kommer de elever som börjar gymnasiet få ämnesbetyg i stället för kursbetyg. En förändring som stadens lärare nu förbereder sig för. Victoria Kratz på Polhemsgymnasiet hoppas att det nya betygssystemet kommer minska elevernas betygsstress och ge en friare roll för lärare.

När skolan börjar styra hur många elever som ska få ett visst betyg så frånkopplas betygen från elevernas kunskaper. Förslaget riskerar att undergräva hela idén med elevers rätt till kunskap, skriver Anna Insulander.

Min förhoppning är att den viktiga nötningen, övningen och repetitionen blev viktigt igen. Att lärandet blev viktigt igen, skriver läraren Filippa Mannerheim angående förslaget på ett nytt betygssystem.

Det nya systemet kan ge rättvisare bedömningar och motivera elever på riktigt. Det skriver Susanna Birgersson på ledarplats.

Öva upp bedömarkompetensen och ta ett helhetsgrepp om elevhälsan är två saker som rektorn kan göra för att minska elevernas psykiska ohälsa. Det menar Pia Skott, en av dem som ligger bakom Skol­verkets nya kunskapsöversikt om hållbar bedömning.

Samma behörighetskrav för yrkesprogram som för högskoleförberedande program. Men de nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.

Jag hoppas att regeringen vågar genomföra de föreslagna förändringarna, skriver Tim Svanberg i en ledarkrönika.

För att motverka ”glädjebetyg” har Skolverket fått i uppgift att digitalisera nationella proven och införa central rättning. Men projektet – som hittills kostat 697 miljoner kronor – har havererat och kritiken mot det växer. ”Ska man skratta eller gråta”, skriver gymnasieläraren Niclas Wahlgren.