Henrik Jordahl, IFN, kommenterade på tisdagen två rapporter från Skolverket – "Från gymnasieskola till högskola" och "Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor" – på ett seminarium arrangerat av Friskolornas riksförbund. Han påpekade att Skolverket generellt bör ägna större intresse åt att mäta kvalitet i skolor och hänvisade till att elevsammansättningen förklarar…

Häromdagen meddelade regeringen att man vill ersätta kursbetygen på gymnasiet med ämnesbetyg. Därför tillsätts en utredning med uppdrag att senast i november nästa år presentera en modell för att i princip återgå till det system som rådde före 1994. Det är på tiden, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

I en tapper replik försöker utbildningsminister Fridolin komplettera upp sitt betyg. Men eftersom att regeringen vägrar att se de omfattande utmaningarna som skolan står inför, och därmed inte förmår att föreslå de reformer som krävs, räcker betygsunderlaget enbart till ett F, skriver Erik Bengtzboe (M) i en replik.

Ersätt elevernas nationella prov med ett nationellt bedömningsprov för lärare. Det är lärarna som bör testas, inte eleverna. Att resultaten från de nationella proven ska få ökad betydelse för elevers slutbetyg är fel väg att gå, skriver läraren Helena Forsman, m.fl. på DN.Åsikt.

En bidragande orsak till elevers psykiska ohälsa kan vara dagens betygssystem. Det är något som nu prorektor Jörgen Tholin ska utreda på uppdrag av regeringen.

Ämnesbetyg istället för kursbetyg på gymnasiet, betyg som fokuserar på styrkor och en mindre skarp godkäntgräns. Det ingår i uppdraget för regeringens nya betygsutredare Jörgen Tholin.

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

En särskild utredare ska utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. (pdf)

Betyg ska spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. Men dagens system med kursbetyg har flera brister för både elever och lärare. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som bland annat ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

För de svaga eleverna är betygen näst intill förödande. Genom kursbetyg eller ämnesbetyg får de klart för sig att de tillhör de allra sämsta eleverna. Betygen skapar olust. De saknar förutsättningar att följa med i undervisningen, men måste ändå delta i de täta proven. Hur blir det nu med ämnesbetyg? Ingen vet, skriver Åsa Morberg,…

Regeringen vill införa ämnesbetyg på gymnasiet istället för dagens kritiserade betygssystem. I dag tillsätter regeringen en ny utredning kring hur ämnesbetygen ska kunna införas. Samtidigt ska man se över hur man ska dokumentera underkända elevers kunskap.

Utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb. I Västmanland är det runt 32 procent av eleverna som går ut efter en treårig gymnasieutbildning utan fullständiga betyg. En av dem är Tim Althén.