Det har snart gått sju år sedan det infördes ett nytt betygssystem i gymnasieskolan. Systemet passar inte alla och får skarp kritik från flera håll.

Skillnaderna mellan landets skolor har ökat – eleverna har blivit allt mer uppdelade mellan olika skolor utifrån familjebakgrund. Vilken skola de väljer påverkar dessutom i allt större utsträckning hur väl barnen kommer att lyckas med sin utbildning.

Elevernas socioekonomiska bakgrund har blivit allt viktigare för hur de lyckas i grundskolan.

I den här rapporten analyserar Skolverket i vilken utsträckning utbildningen kompenserar för elevernas olika förutsättningar genom att undersöka resultaten i slutet av grundskolan i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund. Dessutom analyserar vi hur resultat och elevsammansättning skiljer sig mellan skolor. (pdf)

Sedan slutet av 00-talet har elevernas socioekonomiska bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. Även skolsegregationen har ökat – elever med olika bakgrund möts mer sällan i skolan idag. Skillnaderna mellan skolors betygsresultat har också ökat och skolans socioekonomiska elevsammansättning har fått större betydelse för elevers betyg. Det visar en ny…

Något är väldigt fel med skolans kunskapskrav, skriver SvD på ledarplats,

En studie från Linnéuniversitet i Växjö visar att många professorer tror att kunskapskraven från grundskolan är från universitetsnivå.

Hur avgörande för studieresultatet är elevers pluggkultur? En ny studie visar på att det är en anledning till att pojkar presterar sämre än tjejer i skolan.

SVT besökte under torsdagen en rad gymnasieskolor runt om i landet för att höra vad eleverna tycker om betygen, lärarna och likvärdigheten.  

Betygsinflation är ett problem, men också i kommunala skolor, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund i en replik.

Älvkarleby hamnar i botten av Uppsala läns kommunklassrum. Vi åkte dit och frågade: Varför?

De nya betygskraven togs fram för att vara lätta att förstå och förklara även utan flera års utbildning. Så är det inte, skriver läraren Isak Skogstad i en slutreplik.