En särskild utredare ska utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers, såväl flickors som pojkars, kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper. (pdf)
Betyg ska spegla faktiska kunskaper, främja lärande och uppmuntra elever att anstränga sig. Men dagens system med kursbetyg har flera brister för både elever och lärare. Därför tillsätter regeringen nu en utredning som bland annat ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
För de svaga eleverna är betygen näst intill förödande. Genom kursbetyg eller ämnesbetyg får de klart för sig att de tillhör de allra sämsta eleverna. Betygen skapar olust. De saknar förutsättningar att följa med i undervisningen, men måste ändå delta i de täta proven. Hur blir det nu med ämnesbetyg? Ingen vet, skriver Åsa Morberg,…
Regeringen vill införa ämnesbetyg på gymnasiet istället för dagens kritiserade betygssystem. I dag tillsätter regeringen en ny utredning kring hur ämnesbetygen ska kunna införas. Samtidigt ska man se över hur man ska dokumentera underkända elevers kunskap.
Utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb. I Västmanland är det runt 32 procent av eleverna som går ut efter en treårig gymnasieutbildning utan fullständiga betyg. En av dem är Tim Althén.
Utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb. På Västerås Folkhögskola har man en inspirationskurs för att hjälpa unga att navigera på arbetsmarknaden och få kontakt med utbildningsformer som kan komplettera gymnasiekompetensen.
En nypublicerad rapport visar att allt fler tar examen från gymnasiet och att snittbetygen blir högre. Akademi Båstad är en skola som gått från att ligga under genomsnittet till att nu vara betydligt över.