Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad. "Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg", säger hon.

Elever som struntar i skolan – och drar till Mallorca i stället. På Sandagymnasiet i Huskvarna är det verklighet. Nu rasar skolans rektor Thony Kankare. "Det är högst olämpligt att vara ledig i anslutning till betygsättning", säger han till Jönköpings-Posten.

Vid seminariet presenterar författarna rapporten. Därefter följer kommentarer och en diskussion om hur skola och samhälle kan minska klyftorna mellan utrikes och inrikes födda elever. (webb-tv)

Intresset för att delta i försöksverksamheten med betyg från och med årskurs fyra har mött extremt svalt intresse. Blott tolv skolor i hela landet har ansökt till Skolverket. "Min personliga åsikt är att det här är något man borde glömma från börja till slut", säger oberoende skolexperten Per Kornhall.

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Försöket med betyg i årskurs 4 lyckades bara locka tolv skolor. "Det här visar det vi hela tiden har trott", säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre. "Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt", säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Det är svårt att bli klok på Skolverkets råd om hur utvecklingssamtalen ska gå till. Varför diskuteras betyg så pass mycket, och prestandan i utvecklingssamtalen så pass lite? skriver Peter Santesson, opinionschef på Demoskop.

Andelen skolelever som anlänt till Sverige efter sju års ålder och uppnått godkända skolresultat har fallit kraftigt de senaste sexton åren. De försämrade resultaten beror framför allt på att gruppen barn som anlänt efter skolstartsålder blivit äldre.

Andelen skolelever som kommit till Sverige efter sju års ålder och uppnått godkända skolresultat har fallit kraftigt sedan 1998. Allra värst är situationen för barn födda i Afrika liksom ensamkommande flyktingbarn, enligt en ny rapport.

Andelen skolbarn som kommit till Sverige efter sju års ålder och som får godkända skolresultat har fallit från 70 till 50 procent sedan 1998. Det framgår av en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Ensamkommande flyktingbarn är extra utsatta, skriver Hans Grönqvist och Susan Niknami.

I vilken mån resultaten från de nationella proven återspeglar sig i elevernas kursbetyg skiljer sig åt mellan landets skolor. Även lärarnas villkor och förutsättningar att bedöma proven visar på stora skillnader. Det är därför hög tid att skapa bättre förutsättningar för likvärdighet och god arbetsmiljö när det gäller arbetet med de nationella proven och betygsättningen…