Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Det är förstås illa att många elever förblir utan stöd trots att behovet har synliggjorts. Men det är ändå bättre att de skolproblem vi har blir synliga än att de förblir dolda på grund av att resultat inte mäts ordentligt. Med problemet kartlagt är vi ett steg närmare att lösa det, skriver Karl Sigfrid på…

Inte i något av de 16 länder vi studerat på uppdrag av Skolverket finns ett betygssystem byggt på vetenskap. Vi förstår att det skulle vara impopulärt att byta betygssystem nu. Det finns dock goda argument för att bland annat ändra betygsskalan och införa flera betygssteg för underkänt, skriver forskarna Christian Lundahl och Magnus Hultén.

Ska man få elever till­ba­ka till sko­lan krävs fun­gerande sam­ar­be­te mel­lan alla be­rörda. Det kan till ex­em­pel för­ut­om sko­lan be­hövas in­satser från so­ci­al­tjänst och barn- och ung­doms­psy­kia­tri. Det be­hövs en­vis­het och re­surser, skriver Johan Örjes i en krönika.

Den som hoppades att betyg från årskurs sex skulle göra att särskilt elevstöd började falla som manna från himlen får se sig snuvad på framgångssagan. Om det nu var någon som trodde det, skriver Eskilstuna-Kuriren på ledarplats.

Att Skolverket, lätt nervöst, inte vill döma om betyg från årskurs sex är en bra reform kan vi förstå, så politiskt känsligt som ämnet är. Men den som verkligen läser utvärderingen lär knappast tveka, skriver Lars Näslund på ledarplats.

Trots att införandet av betyg i årskurs sex har gjort det lättare att se vilka elever som behöver särskilt stöd, har andelen elever som får särskilt stöd inte ökat.

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Skolverkets betygsutvärdering visar att betyg i sexan är fel väg att gå. "Obegripligt att dra den slutsatsen", kommenterar Camilla Waltersson Grönvall (m).

När nu utvärderingen av betygen i årskurs sex är klar visar den att systemet har fördelar, men också nackdelar. Men framför allt visar utvärderingen den svenska skolans stora problem inte är bristen på betyg, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Sedan betyg infördes i årskurs 6 har det blivit lättare för lärarna att upptäcka elever som behöver stöttning. Men det finns inget som tyder på att fler elever får extra stöd.

Betyg i sexan har gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd, visar Skolverkets utvärdering. Men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd. "Nu måste denna tydlighet också leda till att elever faktiskt får stöd", kommentar LR-ordförande Åsa Fahlén.