Det är dags att se över de nationella proven och hur de påverkar elevernas slutbetyg. Det är den enda slutsats som går att dra efter att ha läst om Sveriges Televisions granskning av nationella prov i gymnasiet, skriver Catarina Forsberg på ledarplats.

Stora skillnader i betygssättningen är ett uttryck för skolmarknaden som vuxit fram de senaste åren. På den marknaden har elever och föräldrar med skolpengen i bakfickan fått en extremt stark ställning, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.  

Efter SVT:s granskning vill nu Lärarnas Riksförbund göra om hela systemet med nationella prov. "Skall vi säkra en likvärdig bedömning av elever i hela landet behövs prov som avgör vilken nivå på betyg en skola får sätta", säger ordföranden Åsa Fahlén.

Vissa skolor är mer generösa med att låta elevernas betyg avvika från resultaten på nationella prov, visar SVT:s granskning. Friskolor på gymnasiet höjer betygen mer än kommunala, och vissa skolkoncerner har flera av sina skolor på ”snällbetygstoppen”.

Nu ska ”snällbetyg” stoppas. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) vill lagstifta om att nationella prov ska vägas in i betyget.

Sveriges kommuner och skolor använder de nationella proven olika när de sätter betyg på sina elever. Det visar SVT:s granskning av ”snällbetygen”. Skillnaderna mellan skolor i länets största kommun Uppsala skiljer sig dramatiskt.

Skolornas vårtermin går nu mot sitt slut och snart sätts slutbetygen för länets gymnasieelever. Nu visar siffror från Skolverket att det är vanligt att elever får ett bättre slutbetyg än det resultat de får på de nationella proven.

Slutet av terminen närmar sig och frågorna haglar över mig: ”Vilket betyg har jag?”, ”Om jag inte får godkänt på provet får jag F då?”, ”Sänker du mitt betyg om jag misslyckas på det nationella provet?”. Mina sexor ska få sitt livs andra betyg och många är stressade och oroliga. Var kommer oron ifrån? skriver Andreas…

Sveriges kommuner använder nationella proven olika, när de sätter betyg på sina elever. Det visar SVT:s granskning av ”snällbetygen”. I vissa kommuner får mellan 40 och 50 procent av eleverna högre betyg än sina provresultat. Orättvist, menar Skolverket

Skolkamraternas bakgrund har mycket liten påverkan på elevers betyg, visar en studie av forskare vid Linköpings och Stockholms universitet. "Det går emot vad många tror", säger sociologiprofessorn Ryszard Szulkin.

Underkänt betyg i årskurs 6 riskerar att hänga kvar i slutbetyget. Det visar Skolverkets uppföljning av resultaten av den första elevkullen som har fått betyg i både årskurs 6 och 9.

Inga skånska skolor vill vara med i försöket att ge betyg i årskurs fyra. Överhuvudtaget är intresset svalt i hela landet.