Vad händer i landets skolor med rutiner och säkerhet kring de centrala proven som Uppdrag granskning avslöjade i förra veckan? Skolorna befinner sig i en konkurrensutsatt marknad. Men myndighetsutövningen att sköta betyg och prov måste ske på ett säkert sätt, skriver läraren Lars-Erik Svensson.

Det system vi nu har för betyg i skolan är i grunden bra, men det behöver vårdas. Det behövs nationella prov, men de bör vara färre och av hög och jämn kvalitet. Så kan betygsinflation bekämpas, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Sedan betyg infördes i årskurs 6 har det blivit lättare för lärarna att upptäcka elever som behöver extra stöd. Men i många fall sätts stödet aldrig in, visar Skolverket. "Det är väldigt allvarligt", säger enhetschef Cecilia Sandberg.

Det finns inga belägg för att tidiga betyg är bra för resultatutvecklingen. Varför räcker inte det för att få Jan Björklund att backa? skriver Vesna Prekopic.

I höst ska man testa betyg i årskurs fyra i ett hundratal skolor runtom i landet – men många kommuner verkar inte vara intresserade av att ställa upp som försökskommuner. Vad tycker du? (webb-radio)

Bara två av landets 20 största kommuner lockas av att delta i försöket med betyg i årskurs 4. Det visar en rundringning som Ekot gjort.

Intresset från landets 20 största kommuner att delta i försök med betyg i årskurs 4 är hittills svagt. Endast två kommuner av dessa 20 har sagt ja till att vara med i försöket hittills.

Liberalernas partiledare Jan Björklund lägger ansvaret på det hittills låga intresset för att delta i försöket med betyg i årskurs fyra på regeringen.

Utbildningsminister Gustav Fridolin avfärdar kritiken från Liberalerna om att regeringen medvetet försvårar försöket med betyg i årskurs fyra.

Intresset för att vara med i försöket med betyg i årskurs 4, som är planerat att starta i höst, ser ut att vara lågt i landets största kommuner. Det visar en rundringning som Ekot gjort.

Intresset från landets 20 största kommuner att delta i försök med betyg i åk 4 är hittills svagt. Det berättade Ekot i morse. I friskole-Sverige är det mer positiva tongångar. Två av landets tre största koncerner är positiva, men från överlägset största Academedia med 79 grundskolor, har alla rektorer som berörs sagt nej.

Malmös elever presterar bättre och bättre. Betygen stiger i samtliga årskurser utom för sjätteklassarna. Bland nyanlända ökade gymnasiebehörigheten från 13,3 till 19,1 procent.