Ett ökat fokus för att få unga att påbörja och slutföra gymnasiet – men ingen obligatorisk gymnasieskola, föreslår regeringens utredare. Ett annat förslag är att införa ämnesbetygen igen.

Yrkesprogram som ska ge högskolebehörighet och ett utvecklingsarbete för att införa ämnesbetyg. Det föreslås i den utredning som lämnas över i dag till gymnasieminister Anna Ekström (S).

Alla gymnasieutbildningar ska ge grundläggande högskolebehörighet - men den ska kunna väljas bort av eleven. Det föreslår gymnasieutredningen som presenterades på måndagen. Utredningen vill också att ämnesbetyg ska återinföras.

Gymnasiet bör stärkas – men inte vara obligatoriskt. Och betygssystemet bör på sikt göras om, mot slopade kursbetyg och återinförda ämnesbetyg. Det menar regeringens särskilda utredare Helén Ängmo. "Målet ska vara att alla elever ska börja och fullfölja gymnasiet", säger hon.

Ingen obligatorisk högskolebehörighet på yrkesprogram och ingen skolplikt i gymnasiet. Däremot föreslår gymnasieutredningen en övergång till ämnesbetyg. Den över tusen sidor tjocka utredningen innehåller totalt 97 förslag för en förändrad gymnasieskola.

Det blir ingen obligatorisk gymnasieskola. Däremot föreslås ämnesbetyg på gymnasiet och grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Ämnesbetyg kan återinföras igen på gymnasiet. Det var ett av förslagen som presenterades i dag från regeringens utredare som sett över gymnasieskolan.

I dag presenterar gymnasieutredningen sina förslag på hur alla tonåringar inte bara ska börja utan också fullfölja en gymnasieutbildning. Det kan innebära förslag om att göra gymnasieskolan obligatorisk, men också möjlighet att läsa vid folkhögskola och att slippa alla kursbetyg.

I våras hade 79 procent av landets sjätteklassare godkända betyg i alla ämnen. Det är en liten minskning jämfört med förra läsåret, då andelen var strax över 80 procent. Enligt Skolverket märks försämringen oavsett om alldeles nyanlända elever räknas med eller inte.

Nu finns statistik publicerad för elevernas terminsbetyg i årskurs 6. Statistiken visar att andelen med högsta och lägsta betyg har ökat något, men skillnaderna är små jämfört med föregående år. Våren 2016 avslutade totalt 108 418 elever årskurs 6.

Förslaget från UHR innebär att IB-elever får svårare att komma in på svenska universitetsutbildningar trots att de är högpresterande elever med mycket goda resultat. Det kan innebära att IB-utbildningar blir mindre attraktiva i Sverige, vilket vore djupt olyckligt, skriver Anna Svalander (L), och Andreas Cerny (L).

Sju gånger har eleverna på Plusgymnasiet i Malmö fått betydligt högre betyg på sina gymnasiekurser än vad de presterade på nationella proven i ämnet. Vi har kartlagt de gymnasieskolor i Skåne som är mest generösa med betygen.