Betygssnittet för Uppsalas gymnasieskolor ligger strax över rikssnittet, medan Tierp och Enköping sladdar något, visar en sammanställning.

Gymnasieeleverna med högst betygssnitt i Sverige finns på Öckerö och i Bengtsfors. Det visar ny statistik från Skolverket, som nyhetsbyrån Siren sammanställt. "Betygssnittet har legat förhållandevis stabilt de senaste åren", säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

Enligt färsk statistik från Skolverket har Bengtsfors näst bäst gymnasiebetyg i landet. Och det trots den höga andel nyanlända elever som man tagit emot. "Många av de nyanlända har väldigt höga studieambitioner", säger Carl-Göran Strutz, utbildningschef i Bengtsfors kommun.

Att kunna använda digitala verktyg är i dag lika viktigt som att kunna läsa och skriva. Därför måste vi stärka och analysera digitaliseringen av skolan och förskolan. Det ska bidra till ökad jämlikhet, skriver bland andra Karin Pleijel (MP).

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Det är förstås illa att många elever förblir utan stöd trots att behovet har synliggjorts. Men det är ändå bättre att de skolproblem vi har blir synliga än att de förblir dolda på grund av att resultat inte mäts ordentligt. Med problemet kartlagt är vi ett steg närmare att lösa det, skriver Karl Sigfrid på…

Inte i något av de 16 länder vi studerat på uppdrag av Skolverket finns ett betygssystem byggt på vetenskap. Vi förstår att det skulle vara impopulärt att byta betygssystem nu. Det finns dock goda argument för att bland annat ändra betygsskalan och införa flera betygssteg för underkänt, skriver forskarna Christian Lundahl och Magnus Hultén.

Ska man få elever till­ba­ka till sko­lan krävs fun­gerande sam­ar­be­te mel­lan alla be­rörda. Det kan till ex­em­pel för­ut­om sko­lan be­hövas in­satser från so­ci­al­tjänst och barn- och ung­doms­psy­kia­tri. Det be­hövs en­vis­het och re­surser, skriver Johan Örjes i en krönika.

Den som hoppades att betyg från årskurs sex skulle göra att särskilt elevstöd började falla som manna från himlen får se sig snuvad på framgångssagan. Om det nu var någon som trodde det, skriver Eskilstuna-Kuriren på ledarplats.

Att Skolverket, lätt nervöst, inte vill döma om betyg från årskurs sex är en bra reform kan vi förstå, så politiskt känsligt som ämnet är. Men den som verkligen läser utvärderingen lär knappast tveka, skriver Lars Näslund på ledarplats.

Trots att införandet av betyg i årskurs sex har gjort det lättare att se vilka elever som behöver särskilt stöd, har andelen elever som får särskilt stöd inte ökat.