Jag kommer att ta studenten i juni men mår fruktansvärt dåligt då framtiden ser så osäker ut. Jag har kämpat i tre år för att uppnå mina mål, men blir ständigt bestraffad av betygssystemet, skriver Sheila Ghamkhar, elev på Bäckängsgymnasiet i Borås.

Det nya betygssystemet är i grunden bra och kan nu också bli mer rättvist, skriver UNT på ledarplats.

Skolverket beslutar om generösare betygsättning några veckor före kursslut – utan att informera lärarna om detta. Någon konsekvensanalys har heller inte presenterats. Jag anser att Skolverket måste backa då både elever och lärare har rätt att känna till grunderna för betygsättning redan då kursen påbörjas, skriver gymnasieläraren Lotta Lexén på DN.Åsikt.

Jag läste med gillande UNT:s ledare (4/5) om skolverkets förslag till förbättring av betygssystemet. Förslagen är bra men innebär också nya risker. Det skriver Svante Janson, professor i matematik.

Om en dryg månad lämnar 103 000 niondeklassare grundskolan i Sverige. I handen får de ett viktigt papper med bokstäver som avgör deras fortsatta studier. Enligt en färsk rapport från Skolverket känner sig mer än var tredje högstadieelev stressad av betygen. En av dem är Loka Rydstrand från Sandviken.

Betyg ska på ett så bra sätt som möjligt mäta vad den enskilda eleven kan. Men i Sverige finns ett alldeles särskilt tonläge i just betygsdebatten. Här handlar frågan om betygen nämligen också om något annat, skriver Sydsvenskans Emma Leijnse.

Gymnasieelev: Möjligheten att nå mina drömmar finns inte i den svenska skolan.

Men en förutsättning för att bekämpa glädjebetygen, är att lärare upplever systemet som rättvist. Därför är detta ett steg i rätt riktning, skriver Jonatan Lönnqvist.

Eleverna tycker att stress är ett av skolans största problemen. Men stressen beror inte på om lärarna har legitimation eller inte. Den beror på att det är för mycket att göra samtidigt. Det tycker i varje fall Alma Heby Österberg, Johannes Murto och Gustav Wallgren på Dragonskolan i Umeå.

Skolverket utvidgar innebörden av till övervägande del för betygsstegen B och D. Den här utvidgade innebörden gäller redan nu. Läraren tar alltså även hänsyn till hur väl utvecklade de delar är som eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav när läraren bedömer om det kan anses vara till övervägande del uppfyllt eller ej.

Såsom meritpoäng i dag är utformade motverkar de att elever verkligen satsar på att lära sig flera språk, på djupet. Det går helt emot syftet med reformen, och poängen ger en orimlig överkompensation. Att avskaffa meritpoängen skulle höja kvaliteten i gymnasiet, skriver Tommy Sandebring, f.d gymnasiechef.

Resultatet av Skolverkets rapport om betygssystemet kom tyvärr inte som en chock för oss som går i skolan. Systemet är svårt att förstå, minskar elevers motivation och har effekter som snarare konstaterar de kunskaperna en elev saknar istället för att påvisa vad hen faktiskt kan, skriver Julia Lindh, SVEA.