Från den 1 juli måste lärare ha en lärarlegitimation för att få sätta betyg självständigt, vilket krävt en hel del trix och fix ute på skolorna under den gångna terminen.
Den svenska skolan har tryckt igång en tidsinställd bomb, som snart kommer att explodera med en hel generation som offer. Plötsligt ska minderåriga skolbarn förväntas resonera som vuxna högskolestudenter, och det kommer bara att leda till att de ger upp – och slås ut, skriver Jonathan Newton i en debattartikel.
Principiellt ja till att överklaga myndighetsbeslut, enligt LR:s Anders Almgren. Men nackdelarna med att låta eleverna överklaga betyg väger tyngre än principen, menar han, och föreslår istället ämnesbetyg.
Sveriges Elevkårer föreslår att elever ska kunna överklaga sina betyg. Men det kan ge ökad betygshets och stress, enligt läraren Annika Sjödahl, som menar att det finns andra vägar att gå för att uppnå rättssäker betygssättning.
Betygsättning är ett myndighetsutövande som rent principiellt ska kunna överklagas. Att det är utom räckhåll för eleverna, medan exempelvis parkeringsböter kan överklagas, är minst sagt orimligt, skriver Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Från juli i år krävs det att lärare har lärarlegitimation för att sätta betyg och bli fast anställda. Men riktlinjerna för hur skolorna ska hantera det är otydliga.
Många lärare som ska stödja obehöriga kollegor i betygssättning har inte fått tid avsatt för det. På vissa håll är det dessutom oklart vem som ska sätta betyg – trots att terminen snart är slut.
Lärare känner sig väl förtrogna med de nya kunskapskraven, visar en undersökning av Skolverket. Samtidigt upplever lärarna flera utmaningar kring betygen när teorin ska omsättas i praktik.
Om några veckor ska höstterminens betyg vara klara och för första gången får enbart legitimerade lärare sätta betyg. För att lösa betygsättningen ska legitimerade lärare hjälpa sina icke-legitimerade kollegor, men många lärare vittnar om det saknas tid.