Både lärar- och elevorganisationerna välkomnar att regeringen nu utreder återinförandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Gymnasiebetygen kan behöva sättas utifrån ämneskunskaper i stället för som nu på kurser, anser gymnasieminister Aida Hadzialic. Hon får brett stöd men elever vill att ämnesbetyg ska kunna överklagas.  

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic vill se över dagens betygssystem. I dag får eleverna betyg i avslutade kurser och inte i ämnen vilket betyder att varje kursbetyg i praktiken blir ett slutbetyg.

Många är kritiska mot dagens kursbetyg som anses stressa elever. Men ansvariga ministern Aida Hadzialic (S) öppnar nu för att byta till ämnesbetyg.

Många är kritiska mot dagens kursbetyg som anses stressa eleverna och öka risken för avhopp. Många anser också att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation. Gymnasieutredningen får därför i uppdrag att titta på alternativ, skriver Aida Hadzialic (S), i en debattartikel.

Ämnesbetyg utreds. Många är kritiska mot dagens kursbetyg som anses stressa eleverna och öka risken för avhopp. Många anser också att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation. Gymnasieutredningen får därför i uppdrag att titta på alternativ, skriver Aida Hadzialic (S).

Att kursbetygen har fått negativa effekter är belagt. De stressar eleverna och medför att urval görs på felaktiga grunder, skriver Per Måhl, lärare och läromedelsförfattare.

Josefin Hellman och Elin Sjöstrand jobbar tätt ihop för att säkerställa rättssäkra betyg genom samplanering och -bedömning av kurserna. Det har lyft undervisningen och ökat likvärdigheten och gjort dem mer trygga i sin yrkesroll.

Hur mycket insyn krävs för att signera en icke-legitimerad kollegas betyg? När får en rektor sätta betyg? Nu prövas de skärpta behörighetskraven för landets lärare på allvar.

Gårdstensskolan har på några år blivit en mer trivsam plats, men det syns inte i betygen som i dag är mått på utvecklingen. Nu vill staden hitta nya sätt att utvärdera skolans kvalitet.

I skolans matematikundervisning får eleverna allt mer lära sig att resonera kring matematiken medan räknefärdigheten kommit i skymundan. Detta kan ha som konsekvens att eleverna inte lär sig att räkna, vilket trots allt är en förutsättning för att kunna lösa matematiska problem. Det kan också leda till att matematiskt begåvade elever som är blyga eller…

Betygskraven är inte problemet utan elevernas stress kommer från att de ställer orimliga krav på sig själva. Föräldrar och lärare måste hjälpa barnen att rikta om fokus för deras studier från höga betyg till att lära sig för lärandets skull, skriver Ville Westman.