Problemen med godtycklig betygssättning i svenska skolan har länge sopats under mattan. Det är uppenbart att politikerna inte inser omfattningen av dessa problem, skriver gymnasieläraren Linda Skantze.

Om eleverna inte litar på betygssättningen så har skolan ett trovärdighetsproblem. Likvärdighet och rättssäkerhet är grundpelare i all myndighetsutövning, skriver Aida Hadzialic (S), i en debattartikel.

Uppsatserna var identiska, så när som på huvudpersonens namn. När ett hundratal lärare i en studie bedömde texten blev betyget lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt.

Regeringens beslut att plötsligt utesluta gymnasiet från läxhjälpen riskerar att slå hårt mot landets gymnasieelever, skriver Karolina Lissö, generalsekreterare Mattecentrum, m.fl.

Givetvis är det ett problem att betygsättningen inte är likvärdig och rättvis men det är inte konstigt att lärare gör olika bedömningar. Det har lärare alltid gjort och betygsättningen har aldrig varit rättvis oavsett vilket betygssystem vi har haft, skriver lärarna Andreas Magnusson och Eva Gustafsson.

Gymnasiebetygen används för att mäta kunskap som är förvärvad i en viss typ av miljö, gymnasieskolan. Universitetsutbildningen skiljer sig ibland markant från denna miljö och därför kan man inte lita blint på dessa betyg för att bedöma sannolikheten för att en elev skall uppnå målen med en högre utbildning.

I vår vardag som gymnasieelever upplever vi ofta otydligheter kring betygssättning. Vi välkomnar att detta viktiga ämne nu aktualiserats och att gymnasieministern uttryckt en vilja att ta itu med problemet.

Jag ifrågasätter den faktiska möjligheten att sätta likvärdiga och rättvisa betyg, åtminstone om bedömningarna gäller elevers förståelse för sammanhang uttryckta genom essäliknande skrifter, skriver Göran Brante, docent i pedagogik, Göteborgs universitet.

Tre elever lämnade in exakt samma uppgift men fick olika betyg. "Det är en katastrof", säger gymnasieminister Aida Hadzialic (S), som utlovar politiska förslag inom kort.

Tre elever vid en skola utanför Stockholm lämnade in exakt samma skrivuppgift men fick tre helt olika betyg. Hur kunde det här gå till? Eller är det så här det kanske alltid har varit?

I dag bedöms elever utifrån vilka de är istället för vilka kunskaper de besitter. Politiker kan inte längre ignorera att dagens skola inte en kan garantera att alla elever är lika in för en myndighetsutövning, skriver Christopher Rydaeus, Moderat Skolungdom.  

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) är upprörd efter Aftonbladets artikel. Tre 15-åringar lämnade in exakt samma skrivuppgift – men fick helt olika betyg. "Jag tycker det är en katastrof", säger Aida Hadzialic, som nu vill förändra hur rättningen ser ut.