Lärare tar hänsyn till annat än kunskapskraven i betygssättningen. Elevens förmodade potential och egna förväntningar på betyget är faktorer som spelar in. Det är slutsatsen i en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Betygen lägger ett viktigt pedagogiskt ansvar på läraren, och utgör beprövad erfarenhet i både Sverige och andra länder, skriver Hans-Gunnar Liljenvall i svar till Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola.

Skolan måste reformeras på många fler områden för att vi ska få de goda kunskapsresultat som samhället önskar. Betygsfrågan tillmäts generellt en alldeles för stor vikt, skriver professor Martin Ingvar i debatten om betyg från fjärde klass (16/1).

Ska tioåringar betygsättas som tidigare utbildningsminister Jan Björklund vill? Det förslaget får inte godkänt av experterna. Äntligen läggs ved på den slocknande skolbrasan. Det skriver ttela.se på ledarplats.

Det saknas inte skäl för tidigare betyg. Men det är inte läge att driva frågan. Fokus måste ligga på att ge skolan arbetsro. Det skriver Helsingborgs Dagblad på ledarplats.

Betyg är, enligt ordbokens definition, ett "värde som anger hur pass bra en elev eller student tagit till sig innehållet i en kurs".

Ytterligare en ny stark röst, Kungliga vetenskapsakademien, ställer sig bakom en tung remissopinion för att slopa kravet om tidigare betyg, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Det saknas inte skäl för tidigare betyg. Men det är inte läge att driva frågan. Fokus måste ligga på att ge skolan arbetsro, skriver Sydsvenskan i sin huvudledare.

Lärarförbundet reagerar starkt mot förslaget om betyg från fjärde klass som Anna Kinberg Batra för fram.

Det finns inget vetenskapligt stöd för att införa tidiga betyg, hävdar flera tunga experter.

Det finns inga hållbara argument för betyg i årskurs fyra, skriver i dag forskare på DN Debatt. Men förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) håller inte med. - Svensk forskning spretar åt olika håll men vi behöver också lära oss av resten av världen, säger han till SVT Nyheter.

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycks inte alls förstå orsakerna till att skolan fungerar dåligt. En reformering av den svenska skolan kräver avsevärt mer kvalificerade insatser än att införa betyg i årskurs fyra, skriver professor emeritus Bert Stålhammar i en debattartikel.