En gymnasielärare i Malmö anmäls till Skolinspektionen av sin rektor. Skälet: han har satt orimligt många F i betyg.

Nu tar den första kullen studenten med nya betygen. Men betygssystemet fortsätter att förvirra. I Stockholm vet en dryg tredjedel av gymnasieeleverna inte vad som krävs för att få olika betyg. Hälften vet inte hur de själva ligger till.

Gymnasieläraren David Nilsson i Malmö har informerats om att han kommer att anmälas till Skolinspektionen av sin rektor. Anledningen är att han satt ”orimligt” många F i betyg.

När eleverna på Delsbo Waldorfskola går på sommarlov får de inga betyg, bara omdömen som ska hjälpa dem att utvecklas vidare. Skolan är betygsbefriad ända till årskurs 9, där man numera sätter betyg.

Det krävs förändringar för att det nya betygssystemet ska bli rättvist. Det säger några avgångselever på Virginska skolan i Örebro.

1897 infördes i folkskolan det absoluta betygssystemet med bokstavsbetygen A, a, AB, Ba, B, BC och C. Systemet utgick från att det fanns absolut kunskap.

Skillnaden är att betygen B och D infördes som en extra nivå i betygsskalan.

"Det går inte att hävda att det nationella läsprovet utgör ett stöd för lärarens bedömning och betygsättning." Det skriver Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete.

Att relatera betyg till sammanräknade provresultat är inte tillåtet. Istället ska de kunskapsrelaterade kursbetygen spegla de helhetsomdömen som läraren har formulerat, skriver två betygsexperter.

Elevflykt och låga resultat var S:t Olofsskolans verklighet för tre år sedan. Idag har skolan kö och goda resultat. Ständig koll på skolforskningen och tidiga stödinsatser tillsammans med hög lärartäthet, ligger bakom vändningen.

Det är svårt att se hur den svenska skolan ska komma upp på banan igen. Men det borde börja med att samtliga skolpolitiker, klädda i tagelskjorta, börjar lyssna på vad svenska och internationella skolforskare säger. Och att de sedan agerar därefter, skriver Expressen på ledarplats.

De nya bokstavsbetygen får hård kritik av elever. De tycker att det är svårt att veta vad de ska lära sig och lätt att förlora motivationen. Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) försvarar systemet.