Det som gör att högskoleprovets resultat står sig över tid, och det som eliminerar godtycket i bedömningen, lyser med sin frånvaro i skolans betygssystem, skriver Tomas Bohlin, lärare på Svenska skolan i Paris.

Det nationella läsprovet kan inte ge god information om elevernas kunskaper med utgångspunkt i kunskapskraven, skriver Michael Tengberg, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, i en debattartikel.

Det måste vara något fel med en skola som bidrar till att eleverna mår så dåligt som Rädda Barnens färska undersökning visar. Det är därför hög tid att slakta regeringens heliga ko i form av graderade betyg, skriver Per Acke Orstadius, skoldebattör, tidigare lärare och lärarutbildare.

Stödprojekt i matematik och engelska bedrivs på Anderstorpsskolan i Skellefteå.

En tydlig majoritet av svenskarna sågar regeringens förslag om betyg från årskurs 4. Kvinnor och yngre är mer negativa än män och äldre.

Tre tonåriga elever på Grönkullaskolan i Rissne utanför Stockholm misstänks ha bättrat på sina skolkamraters omdömen - mot betalning.

Förra året försämrades resultaten för elever med lågutbildade föräldrar rejält i Norrköping och var de sämsta på tio år.

Vi kan inte ha ett betygssystem som ständigt ändras och skiftar beroende på vilket parti som för tillfället sitter vid makten, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.

Barn till föräldrar med låg utbildning och invandrarbakgrund tenderar att klara sig sämre i skolan, visar forskning. Men Prästholmsskolan i Boden är det goda exemplet som sticker ut.

Fyrorna på Fruängens skola i södra Stockholm vet att politikerna vill att de ska lära sig mer. Men hur? Och borde man få betyg redan i fyran? SvD hälsade på och frågade dem.

Det nya betygssystemet har inneburit en skärpning. Starka och svaga förmågor kan inte ta ut varandra. – Tänk ett företag där de anställdas provision och lön begränsas av deras minst lyckade projekt eller affärer. Det uppmanar inte precis till kreativitet, säger nationalekonomen Anna Sjögren.

Förra lördagen berättade ­Elena Orrlöv om tvånget att alltid vara bäst. Likadant var det för 19-åriga Alexander Letic när han gick på gymnasiet i Uppsala. ­Betygshetsen ledde till en depression.