Moderaternas skolutspel har flera förtjänster som är värda att lyftas fram och berömmas. Men inte när det gäller betygen – där har man lärarna emot sig, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund.

Samtidigt som vi i en ny rapport kan visa hur lärarnas arbetsbörda ökat kommer Moderaterna med nya förslag om betyg från årskurs 3 och fler nationella prov. Det skulle ytterligare öka lärarnas arbetsbelastning, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.

Bara fyra av tio lärare i årskurs 6 satte A i höstterminens betyg. Många undvek även B och F. Lärarna känner sig lämnade i sticket i den nya betygsättningen.

Många elever känner sig pressade till höga betyg; inte bara av sig själva utan även av andra. Vi på Latte ville veta varifrån pressen kommer för en vanlig, ­sjuttonårig kille från Trollhättan.

På Tranellska gymnasiet iVästerås får de flesta elever ett betyg i nivå med vad de presterat på nationella prov.

Skolverket och Skolinspektionen har flera gånger och under en längre period visat att betygssättningen inte sker likvärdigt. Föreliggande tillsyn av bedömning och betygssättning bekräftar på flera punkter en rad slutsatser som dragits i såväl Skolverkets rapporter som i Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. (pdf)

På Realgymnasiet i Norrköping fick 74 procent av eleverna bättre betyg jämfört med det nationella provet.

Länge har den svenska skolan, jag själv och våra barn fått lida för politikers och skolverkets märkliga beslut om utbildning och framför allt betyg. Det finns dock en enkel början till stor förbättring. Släpp kunskapstestandet fritt! Ta bort skolverkets oförståeliga och flummiga betyg, skriver Anders Pettersson, elev, i en debattartikel

Fler friskolegymnasier än kommunala gymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov, det visar en sammanställning från Skolverket.

Lärarnas Riksförbund vill tillsätta en Betygsombudsman för att komma åt glädjebetygen. Även flera partier vill skärpa kraven kring betygssättningen efter DN:s granskning av friskolorna.

Fristående gymnasieskolor ger oftare elever överbetyg än kommunala gymnasieskolor. Det visar ny statistik från Skolverket. Dagens Nyheter har granskat hur vanligt det är att gymnasieskolor ger eleverna högre betyg än vad de fick i resultat på nationella prov.

Det nya betygssystemet har en betydligt kraftigare utslagningseffekt än det tidigare. För de ungdomar som inte klarar skolan återstår marginalisering, skriver Sten Svensson, utredare av skolans likvärdighet.