”Ett ökat fokus på de nationella proven kommer leda till att undervisningen kommer fokusera mer på att skriva bra prov och mindre på den faktiska kunskap som skolan har i uppdrag att förmedla” skriver gymnasieläraren Rasmus, om betygsutredningen.

Avhopp från bristyrkesutbildningar inom högskolan beror ofta på bristande förkunskaper och att utbildningen inte motsvarar förväntningarna, så kallade felval. Riksrevisionen rekommenderar utökad yrkesvägledning, och krav på att studenter som hoppar av informerar sitt lärosäte.

39 procent av de som inleder studier på grundlärarprogrammet tar ingen examen. Svaga förkunskaper och glädjebetyg från gymnasiet är vanliga orsaker till avhoppen. Det skriver Riksrevisionen i en ny rapport.

Kommer det nya systemet att lyckas hantera alla svagheter i det gamla? Magnus Henreksson, professor i nationalekonomi, utredare och gäst i dagens podd.

Jag vill se ett betygssystem som sätter lärarens professionella bedömning i centrum och värdesätter kontinuerlig kunskapsutveckling över tid. Det skriver Camilla Dannebjörk Gustavsson, specialpedagog.

Om det nya betygssystemet redan varit verklighet hade mer än var femte student på de mest attraktiva universitetsutbildningarna inte kommit in. "Det är ett mått på hur orättvist dagens system är", säger utredningssekreteraren Anders Auer.

Efter betygsutredningen lyfter rektor Fredrik Lindmark en oro att det kommer bli tufft för skolor att implementera det nya betygssystemet på kort tid. Så här svarar utredaren Magnus Henrekson.

Skrotande av dagens skarpa F-gräns kommer att minska pressen på lärarna. Det hävdade betygsutredaren Magnus Henrekson i samband Sveriges Lärares webbsända seminarium om det nya betygssystemet.

Välkommet att F-betyget slopas – och bra att något görs åt den rådande betygsinflationen, menar Fredrik Lindmark, rektor och expert i betygsutredningen. Samtidigt ser han risker med en ny betygsskala. "Är det realistiskt att införa en ny betygsskala på så här kort tid?" frågar han sig.

Skola och utbildning är en av de viktigaste sakfrågorna för svenska väljare, men debatten har länge fått domineras av vinstfrågan i stället för skolans innehåll. Nu levereras politik som faktiskt stärker kunskapsutvecklingen i svensk skola, skriver Simon Johansson i en ledare.