Runt en femtedel av elever på kommunala grundskolor uppnår inte gymnasiebehörighet. Preliminär statistik från Sveriges fyra största kommuner visar att behörighetsgraden sjunkit något. Hör i inslaget vilken storstads niondeklassare som har sämst betyg.

Man blir inte utkastad från skolan till ett hårt liv utan några andra chanser, skriver Alfons Carlsson om betydelsen av betyget F.

I runda slängar 100 000 studenter lämnar nu gymnasiet med mer eller mindre bra resultat i bagaget. Men svaga eller till och med underkända gymnasiebetyg behöver inte vara en katastrof. Det mesta går att reparera.

Betyget sätts ofta utifrån elevens resultat på de nationella proven. Några timmar per ämne som i praktiken kan avgöra slutbetyget. Elever blir stressade, får inte ha en dålig dag. Lärare är spända, det gäller att deras elever presterar. Rektorn är förväntansfull, ett bra resultat höjer skolans status, skriver Gunnar Iselau, tidigare undervisningsråd vid Skolverket.

Dagens betygssystem bör skrotas. Det menar språkläraren Sara Bruun. "Dessutom behövs det kraftiga satsningar på lågstadiet som gör att barnen i tid lär sig att läsa och skriva".

Lärare pressas av elever, föräldrar och skolledare att höja betygen. "Påverkan på betygssättande lärare är så utbredd att den nästan blivit norm", ­säger läraren Cecilia Warnholtz.

Det brister i skolors betygssättning, visar Skolinspektionen i en kritisk rapport. "Det är mycket allvarligt om elever får felaktiga betyg", säger utredaren Amanda Lindqvist.

Kompletteringsivern inför betygssättningen skadar likvärdigheten i bedömningen – och ökar lärarnas arbetsbelastning. Det skriver gymnasielärarna William Malmsten och Emil Tidlund.

Som en del av Vi Lärares granskning av betygssystemet frågar vi ett antal lärare, skolchefer och forskare hur de ser på dagens system.

 Andelen elever som i dagarna får högre betyg än vad de presterat på de nationella proven varierar stort mellan olika delar av Sverige. På många håll brister betygssättningen både i rättssäkerhet och likvärdighet, konstaterar Skolinspektionen.

Att avsluta vårterminen med anklagelser man inte ges möjlighet att bemöta, inte ens om de är direkt felaktiga, ligger knappast som god grogrund för att starta nästa läsår utvilad och entusiastisk, skriver gymnasieläraren Olof Linton.

Det finns en uppenbar risk att elever kan få betyg i kemi utan att kunna något, eller i varje fall väldigt lite, inom vissa huvudområden, skriver gymnasieläraren Ann-Sofi Johansson.