Ämnesbetygsreformen riskerar att växa till ett monster. När gymnasiet inför ämnesbetyg samtidigt som undervisningen fortfarande är utformad som kurser med hög grad av valfrihet blir det problem, varnar läraren Johan Bergström.

Skolresultaten för högstadieeleverna i årskurs 9 har försämrats jämfört med tidigare år. Och gruppen vars resultat har sjunkit mest är tjejerna. "Det är väldigt ofredtillstillande", säger Robert Bredberg utbildningsdirektör på Linköpings kommun.

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) lanserar nu projektet Fokus IM, ett initiativ som syftar till att förbättra studieresultaten för elever på introduktionsprogrammen (IM) i Västra Götaland.

Istället för att döma elever för vad de inte klarar av borde vi fokusera på hur vi kan ge dem den vägledning och det stöd de behöver, skriver Håkan Eriksson, oppositionsråd och skolpolitiker, Karlskrona kommun.

Ersätt F-gränsen med ett ”lägsta betyg” – det gynnar bårde elever och lärare, skriver HP Tran.

Friskolor leder till köpta glädjebetyg. Men regeringens utredare vägrar se sambandet, skriver Arbetets ledarskribent.

Trots att många elever har har anpassningar i skolan är det inte tillräckligt för att de ska få godkända betyg. En undersökning från i våras visar att hälften av barnen på mellanstadiet har anpassningar för att klara skolan.

I Sverige lämnar var femte elev grundskolan utan godkända betyg och saknar därmed behörighet till nationella program på gymnasiet. Sverige sticker verkligen ut som i särklass värst i Europa, skriver Henrik L Barvå på ledarplats.

Skolinspektionens tillsyn visar brister hos majoriteten av de granskade anordnarna. Hos några av anordnarna är bristerna både många och omfattande. I vissa fall gör bristernas karaktär även att rättssäkerheten kan ifrågasättas, vilket Skolinspektionen ser allvarligt på. (pdf)

16 av 20 utbildningsanordnare, exempelvis folkhögskolor och komvux, brister i sitt arbete. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

Det finns en grupp barn som hamnar i kläm i dagens skola. De avviker inom det som vi kallar för normalbegåvning. De är för starka för den anpassade grundskolan och de är för svaga för den vanliga skolan. Alla som arbetar inom skolan vet direkt vilka jag pratar om, skriver läraren HP Tran.

Kun to procent af folkeskolerne regner med at give karakterer ned til 6. og 7. klasse. Alex Ahrendtsen, Dansk Folkeparti, mener det blot er begyndelsen, og flere skoler vil benytte sig af muligheden i fremtiden.