Barn och ungdomar som är oroade över familjens ekonomi har oftare underkända betyg, visar en ny undersökning. Elin Härnby, rektor på Årbyskolan i Eskilstuna, tror det kan få stora konsekvenser i framtiden.

Vårdnadshavarnas krav och beteende är inte bara accepterat, det är till och med inbyggt i systemet. För att möta detta vrids fokus mot att skapa betygsunderlag. Skolans valuta är numera betyg – inte kunskap, skriver läraren Anna Wagner.

Det spelar ingen roll vilka förmågor du besitter, vilka betyg du har kammat hem i andra ämnen – dörrarna stängs, skriver läraren Sofia Ebermark.

Det finns uppenbara problem med detta, dels för hela skolväsendet då musiklärare bevisligen är mest skyldiga till att spä på den galopperande betygsinflationen. Dessutom slår det här tillbaka på musiklärarkåren på många sätt, skriver debattören.

Det är en skandal att svenska elever fick bättre betyg under perioden som de presterade sämre i Pisa. Det skriver Anela Murguz på ledarplats.

På Frölundaskolan går endast 23 procent av eleverna ut med godkända betyg. Översatt till en klass på 30 elever innebär det att endast sju av eleverna klarar skolan. Det är ett misslyckande av nästan ofattbara proportioner och ett svek mot eleverna, skriver Nina Miskovsky (M) och Axel Josefson, (M).

När man nu vill kontrollera bort betygsinflationen med nationella prov är det som att bota feber med kalla bad, skriver Per Kornhall.

Svenska elever får allt högre betyg samtidigt som Pisaresultaten visar att deras kunskaper sjunker. Det kunde DN berätta i en tidigare artikel. "Det är väldigt intressant och något som behöver analyseras vidare", säger skolminister Lotta Edholm.

Bättre provresultat i matematik gör att skillnaden minskar mellan vad eleverna i årskurs nio får i slutbetyg och vilka resultat de uppnått i de nationella proven.

Ett F i matematik duger inte för Gustav Anderberg, som satsar på att nå gymnasiebehörighet. Det är för andra terminen som Hylte kommun erbjuder så kallad deluxeundervisning till elever på Örnaskolan, och kommunen funderar på att utöka satsningen till årskurs 6.

I över 20 kommuner är det fler än hälften av eleverna som inte når gymnasieexamen på tre år. Det visar ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare bearbetat.