”Anders Ygemans inlaga i betygsdebatten visar dessvärre politikers bristfälliga sakkunskaper i skolrelaterade frågor”. Det skriver John Nilsson, efter att ha läst Anders Ygemans utspel, och replikerna från Academedia och läraren Nicklas Mörk.

Det är numera tillåtet att lyssna i stället för att läsa i nationella prov i svenska i grundskolan sista årskurs. Det är väl inte så konstigt att betygen sjunker när en nioårig skolgång inte kräver att man kan läsa, skriver niondeklassaren Arvid Pettersson.

I en intervju med Vi Lärare hävdar Anders Ygeman, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, att det viktigaste sättet att komma åt betygsinflationen är att ”stoppa koncernskolorna” eftersom ”de driver betygsinflationen”. Nu svarar representanter för Academedia.

Det nya betygssystemet som kan klubbas i juni har en blind fläck, menar speciallärare Disa Karlsson Malik. ”Ett nytt betygssystem löser inte det grundläggande problemet för de elever som fortfarande undervisas på ett språk de ännu inte fullt ut behärskar”, skriver hon.

Senare i vår, ungefär samtidigt som tusentals svenska lärare delar ut betyg till sina elever, väntas riksdagen besluta om ett helt nytt betygssystem – och en reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. Det blir också nya läroplaner, nytt förbättrat stöd och en stärkt lärarroll.

Forskning visar på att senare skolstart på högstadiet och gymnasiet förbättrar elevers hälsa, välbefinnande och studieresultat. Dessutom minskar trängseln i kollektivtrafiken. Därför har Moderaterna i Göteborg föreslagit att kommunens skolor ska börja tidigast klockan 09.00. Ett förslag som bygger på evidens, inte magkänsla och som nu har goda chanser att bli verklighet, skriver moderaterna Hampus…

Skolinspektionen kräver åtgärder på Arbråskolan där skillnaden mellan betyg och nationella prov i matematik är betydligt större än riksgenomsnittet. Rektorn välkomnar granskningen. "Vi kommer att arbeta med att säkerställa att vi dokumenterar och går igenom särskilda skäl, säger Daniel Johansson, rektor.

Matematikläraren Nicklas Mörk har kallat det nuvarande betygssystemet orättvist för eleverna och ett arbetsmiljöproblem för lärarna. Han har flera förhoppningar med nästa system.

Fler elever som blir behöriga till gymnasiet. Mer likvärdiga och rättvisa betyg. Mindre tryck på lärarna. Det ska det nya betygssystemet leda till.

I en intervju med Aftonbladet den 14 februari uppger Simona Mohamsson, utbildnings- och integrationsminister, att friskolor ”erbjuder glädjebetyg”. Men hur är det egentligen med de så kallade glädjebetygen? skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör, Almega Utbildning.

Snart kan man inte längre bli underkänd. Bakom förändringen står regeringens omritade betygsskala. "Det är lite konstigt att man byter så ofta", säger Elina, 19.

Det föreslagna nya betygssystemet innebär förhoppningsvis både mindre utslagning och färre glädjebetyg. Det skriver Mathias Bred på ledarplats.