I kväll sänds andra delen av SVT:s program Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet, som belyser reformerna och förändringarna som inleddes i svenska skolan för 30 år sedan och som i dag av många kallas för ett skolexperiment.
Pojkar får sämre betyg än flickor, hoppar av skolan oftare och utgör en allt mindre andel på svenska högskolor. Att pojkar slås ut redan i skolan får stora konsekvenser - ändå är insatserna små. (webb-radio)
Friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i större utsträckning än andra skolor, visar forskning. Se vodden där tidigare lärare berättar om trycket på lärarna att sätta höga betyg på elever.
Trettio granskade huvudmän har alla skolor som under lång tid visat stora skillnader mellan satta betyg och resultat i nationella prov. Men för få hanterar problemet ordentligt. "Många behöver gå djupare om de ska sätta in åtgärder", säger Elina Ekberg, utredare på Skolinspektionen.
De orättvisa så kallade glädjebetygen försämrar för eleverna och undergräver förtroendet för skolan. En ny granskning från Skolinspektionen visar att många skolhuvudmän dessutom inte gör tillräckligt för att lösa problemet, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.
Över hälften av 30 skolhuvudmän som Skolinspektionen granskat gör inte tillräckligt för att komma till rätta med glädjebetyg. "Jag är inte så förvånad", säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.
Annelie Edmundsson som är lärare på Ersängsskolan i Umeå menar att så kallade glädjebetyg är ett allvarligt problem. "Det är olyckligt med betygsinflation. Det påverkar elevernas förmåga att lyckas på gymnasiet och elever söker inte på lika villkor", säger hon.
Ansvaret för betygssättningen är delat mellan huvudman, rektor och lärare. Den här rapporten fokuserar på huvudmännens arbete med att främja en rättvisande och likvärdig betygssättning. (pdf)