På torsdagen redovisar Skolverket årets betygsstatistik. I Järvaområdet har gymnasiebehörigheten har på vissa skolor stigit från 57 procent till 89 de senaste åren. Men för sjätteklassare ser det inte lika bra ut.

Det kan handla om relationer, arbetsmiljö och studiero. På Engelbrektsskolan i Örebro pågår ett projekt där elever ska planera en rad olika aktiviteter för att förbättra sin hälsa och sina betyg.  

Ett nytt betygssystem behövs som tar hänsyn till hur mycket en elev anstränger sig på lektionerna. Minska samtidigt antalet elever från 30 till högst 20 per lektion, skriver den mångåriga läraren Ingrid Orlowski.

Hur har vi tillåtit att betygen upplevs ha en så livsavgörande betydelse för våra ungdomar att de lider av stress som i många fall leder till psykisk ohälsa? Det skriver grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

Vi vill uppmana till att inte bara gapa och svälja Skolverkets koncept Samverkan för bästa skola” skriver debattörerna och visar fem exempel som de menar är betygsinflation på de skolor som genomgått satsningen.

Vad man än gör bör man inte sänka kraven på eleverna. Det är det sista svensk skola behöver, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Hofors kommun går mot strömmen och är ett skolboksexempel när det kommer till godkända betyg för niondeklassare. På en skola kunde 92 av 100 elever plugga vidare skolåret 2019/20.  

Ser man på den svarta lista Expressen publicerat så ser man att de flesta skolorna ligger i socioekonomiskt utmanade områden. Att då benämna dem som Sveriges sämsta skolor är kränkande för oss som arbetar här och som lyckas bättre än förväntat utifrån Skolverkets beräknade värden, skriver rektor Henrik Ljungqvist.

Medan debattörer bedriver skyttegravskrig från låsta positioner förblir de underkända eleverna kanonmat i ett system som inte är byggd för dem. Det menar forskaren och betygsutredaren Jörgen Tholin.

Till det vänstern klassar som orättvisor kan nu läggas olikheter i betyg och bedömning.

Regeringens förslag om sänkta betygskrav har fått skarp kritik. Men Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, ställer sig vid utbildningsministerns sida. "F-gränsen drabbar inte bara de svagaste, utan hela klassrummet", säger hon.

Socialdemokraternas kravlöshet leder till skolmisslyckanden, minskad frihet och försämrad integration, skriver Liberalernas Nyamko Sabuni och Fredrik Malm.