Utbildningsminister Anna Ekström vill tillsätta en utredning som kollar över hur man kan sänka kraven för godkänt betyg för att komma in på gymnasieskolan. Som det är idag så är det alldeles för många elever som blir underkända, säger hon till GP.

Sofielundsskolan i Malmö har haft låga kunskapsresultat i flera år och granskas därför i Skolinspektionens rapport. Och visserligen har skolan ett lägre resultat än snittet men de två senaste åren tycks man ha lyckats vända trenden.

Maserskolan är en av 28 grundskolor i landet där många elever går ut med bristfälliga betyg. De senaste åren har bara runt hälften av eleverna uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9.

Skolinspektionens långtidsgranskning av skolor med låga resultat ger underbetyg till huvudmännen – endast en liten minoritet sätter in åtgärder. Ändå uppger Skolinspektionen att det inte läge för statligt övertagande, som med Storvretsskolan.

Skolinspektionen har granskat 28 utvalda grundskolor som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. (pdf)

Utbildningsminister Anna Ekströms (S) plan att utreda sänkta behörighetskrav till gymnasiet får omedelbart skarp kritik av Liberalerna. "Signalen är rent destruktiv," säger Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson.

Annie Lööf (C) och Fredrik Christensson (C): Betygen på skolnivå inte ska få skilja sig markant från resultaten på de nationella proven. Vi behöver också stärka ägar- och ledningsprövningen av skolornas huvudmän och tillgängliggöra mer information om skolorna för att skapa legitimitet i systemet med det fria skolvalet.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill komma åt problemet med ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan.

Vår dotter har tillräckligt höga betyg för att bli antagen till läkarprogrammet i USA, men inte i Sverige.

Att reducera frågan om betygsinflation till att handla om friskolor är att göra det väl enkelt för sig. Öka antalet nationella prov och att låta de bli direkt styrande för betygen, skriver Tindra Gullberg Rosenlind.

Detta är alltså en reform som erkänner lärares professionella bedömning. Detta är en mycket viktig sak och viktigt för lärarkår, lärarutbildningar med flera att ta fasta på. Sedan har vi problemet att alla dessa lärare arbetar på en marknad där betyg är en handelsvara, skriver skolexperten Per Kornhall.

Om några år så kommer gymnasieskolans arbete att förändras ordentligt. Då kommer man att gå från dagens stressframkallande kursbetyg till ett system med mer rättvisande ämnesbetyg, lite grann som det var före 1994. Det är en välkommen reform, skriver Nya Wermlands-tidningen på ledarplats.