Sveriges eviga betygskarusell visar att förändring inte bara är av godo. Det skriver Patrik Kronqvist på ledarplats.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att de betyg som sätts i skolväsendet bättre ska spegla elevers kunskaper och främja elevers kunskapsutveckling. (pdf)

Norretullskolan i centrala Kristianstad är en av de skolor som haft stora problem med att många niondeklassare inte blir behöriga till gymnasiet, men nu har trenden vänt och i våras var 25 procent fler behöriga än året innan.

I debatten talas det negativt om de stora skolkoncernerna. Vi påstås satsa på ”glädjebetyg”, ha enkla elever och skapa problem i kommunerna. Det gör mig ledsen att våra duktiga medarbetare nästan dagligen utsättas för sådana falska påståenden, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

Regeringen föreslår i en proposition att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan och lämnar även förslag till andra ändringar i betygssystemet. Syftet med förändringarna är att betygen i framtiden bättre ska spegla elevers kunskaper och främja deras kunskapsutveckling.

Att avskaffa betygen skulle göra svensk grundskola värre än usel. Betygssystemet är i behov av en omfattande reform och avideologisering, skriver gymnasieläraren Måns Axkull i en insändare.

Mer studiero, men även stress. Det tror några fyror som Lilla Aktuellt träffat att de kommer se mer av under den kommande terminen då de betygsätts för första gången.

Barnen befinner sig i dag i en kravfylld men underfinansierad skola där elever bedöms efter ett betygssystem som hellre fäller än friar. Vi leker med elden. Det behövs mer resurser eller förändrade krav i skolan nu, skriver läraren Maria Wiman.

Søndervangskolen i Aarhus er kendt for at have fordoblet sit karaktergennemsnit og opnået tårnhøj forældretilfredshed. Men flere af de flotte resultater er hentet hjem via regulært snyd, lyder de alvorlige anklager fra en stor gruppe nuværende og tidligere ansatte.

Nu redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2021. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

På två decennier har Sverige rört sig från att ha den lägsta dödligheten bland unga i Västeuropa till att ha en av de högsta. Nu menar forskare på Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att förklaringen till det kan vara det unika svenska skolsystemet.

Visst är det viktigt med goda kunskapsresultat i grundskolan, men kanske ännu viktigare är att ungdomarna lämnar skolan med en tro på framtiden och med självkänslan i behåll. Därför är det bra att det öppnas för att slipa ner den skarpa gränsen för E-betyget, skriver Ola Mårtensson, lärare och krönikör Altinget.