Ser man på den svarta lista Expressen publicerat så ser man att de flesta skolorna ligger i socioekonomiskt utmanade områden. Att då benämna dem som Sveriges sämsta skolor är kränkande för oss som arbetar här och som lyckas bättre än förväntat utifrån Skolverkets beräknade värden, skriver rektor Henrik Ljungqvist.

Medan debattörer bedriver skyttegravskrig från låsta positioner förblir de underkända eleverna kanonmat i ett system som inte är byggd för dem. Det menar forskaren och betygsutredaren Jörgen Tholin.

Till det vänstern klassar som orättvisor kan nu läggas olikheter i betyg och bedömning.

Regeringens förslag om sänkta betygskrav har fått skarp kritik. Men Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, ställer sig vid utbildningsministerns sida. "F-gränsen drabbar inte bara de svagaste, utan hela klassrummet", säger hon.

Socialdemokraternas kravlöshet leder till skolmisslyckanden, minskad frihet och försämrad integration, skriver Liberalernas Nyamko Sabuni och Fredrik Malm.

Skolverket kommer med orimliga krav och regler som bidrar till psykisk ohälsa hos ungdomar. Ska det verkligen vara så här? Det frågar sig Emiliah Molander och Elin Jernkrok, 15, två av Maria Wimans niondeklassare på Skapaskolan i Huddinge, Stockholm.

Ämnesbetyg ska återinföras på gymnasiet. Det är bra. Men det är illa att eleverna inte längre ska ”nå kunskapskraven”. Det skriver Expressen på ledarplats.

Täby har avsatt 5 miljoner kronor i en kvalitetspeng till skolor som presterar särskilt bra vad gäller betyg, elevhälsa och trygghet. Men enligt förvaltningsrätten är det inte förenligt med skollagens krav på att resurser ska fördelas efter behov.

Ökad press i skolan skapar psykosocial ohälsa. Politikerna bör därför tänka om när det gäller betyg i lägre årskurser, skriver Mats Wingberg på ledarplats.

Låga resultat och hög frånvaro på lektionerna. Det var verkligheten på Sandeklevsskolan i Bergsjön när Charlotta Björk tog över som rektor. Nu, tio år senare, har hon valts ut i en forskningsstudie om rektorer som lyckats vända låga resultat.

Biologiska skillnader påverkar skolresultaten. Pojkar behöver mer lärarledd undervisning än flickor. Det är inte ett dramatiskt faktum, men utfallet om vi inte erkänner och handskas med skillnaderna kan bli det, skriver Vesna Prekopic.

I grunden vill du nog ha dem, eleverna med prestationsångest. De är noggranna, fuskar aldrig, slarvar absolut inte och driver sig själva hårt. De blir allt fler, bekräftar flera studier, men hur kan du hjälpa dem?