En förklaring till att betygsgapet mellan pojkar och flickor bara ökar handlar om att läraryrket är kvinnodominerat. Men det är inte själva betygssättningen som är problemet, menar debattören Kjell Kampe.

Tidigare betyg gör skolan mer kunskapsfokuserad. De gör dessutom lärare mer medvetna om hur väl enskilda elever klarar kunskapskraven. Försöket med betyg i årskurs 4 bör därför permanentas, skriver SvD på ledarplats.

Halva mandatperioden har gått sedan valet 2018. Konstellationen Utveckling Västerås gick ut med att skolresultaten ska höjas rejält bland niorna på grundskolorna i staden. Men än så länge går det trögt.

En majoritet, 8 av 14 skolor, som på försök infört betyg i årskurs 4, är positiva och kommer att fortsätta med det om den möjligheten införs. Till hösten vill regeringen att alla skolor som vill ska få ge betyg redan från fjärde klass.

Sveriges största friskolekoncern inom grundskolan – med sammanlagt 38 grundskolor – kommer till hösten att införa betyg i årskurs 4 på alla sina skolor. Detta under förutsättning att riksdagen inom kort säger ja till regeringens förslag och öppnar för den möjligheten. "  

Skolor som inte tar sin uppgift på allvar sviker barnen när de inte använder rödpennan. Elever som bevisligen räknat eller skriver fel måste få reda på att de gjort misstag så att de kan bättra sig, skriver Csaba Bene Perlenberg på ledarplats.

Det är ett svek när begåvade elever inte får tillräckliga utmaningar i skolan. Men det är ännu värre när hela klasser blir bestulna på stimulerande undervisning, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

När Ebba, 12, gick ut för att hämta sina första betyg fick hon en överraskning. Runt terminsbetyget fanns ett brev från hennes lärare. ”De kan inte berätta hur underbart speciell du är,” står det om betygen i brevet.

En skola i Göteborg rättar inte fel i barnens skolarbete. Förklaringen ska vara att de inte vill förstöra glädjen för barnen genom att berätta att de gjort fel. "Jag blev faktiskt chockad när jag läste det", säger en mamma till tidningen.

Nära 8 av 10 lärare tycker att det ska vara möjligt att låta bli att sätta betyg i årskurs 6-8 under pandemin. Och Lärarförbundet har höga förväntningar på att politikerna hörsammar kraven.

Ulf Kristersson (M) kopplar i sitt jultal samman bristande svenskakunskaper med ofullständiga betyg i nian. Men stämmer det? Dagens Arena undersöker statistiken.