Konstruktiv återkoppling är ofta en viktig del av lärandet – men hur fungerar det när eleverna själva får stå för återkopplingen? På Anna Whitlocks gymnasium har bildlärarna upptäckt hur små förändringar kan göra stor skillnad i elevernas skapande.

Elevarbeten ska inte läggas undan i mappar, de ska ut i offentligheten för att nå en mottagare, menar bildläraren Mikaela Kjellgren. Hennes elevers alster visas online, på ortens bibliotek och på skolmatsalens servetthållare – med flera positiva resultat.

På Valdemarsro gymnasium jobbar pedagogprisvinnaren och bildläraren Marie Wetterstrand. Genom att erbjuda en variation av olika metoder, redskap och material får hon alla elever att utvecklas. Hon räds inte att testa olika strategier för att nå fram till eleverna, oavsett om det gäller att bygga egna verktyg eller att bjuda in ett scenkonstkollektiv till skolan.

Vilka praktiska uppgifter tycker dina elever är svårast? Och hur mycket låter du elevernas egna intressen styra valet av aktiviteter? Vi bad tre lärare i praktisk-estetiska ämnen svara.

Kunskapsnivån bland de nuvarande niondeklassarna på Gunnarsbyskolan i Charlottenberg visade sig vara låg ifjol. För att försöka höja elevernas motivation och engagemang har eleverna nu arbetat fram en egen kokbok. Det är ett ämnesövergripande projekt mellan bild, svenska och hem- och konsumentkunskap.

De svepande argument om estetiska ämnen som förts fram på ledar- och debattsidor på senare tid är naturligtvis en effekt av att opinionssidor har rollen av att uttrycka tillspetsade argument, med krav på att göra rätt prioriteringar och inte sällan med förenklade lösningar på problem. Men ofta är frågorna mer komplicerade än vad som får…

Man blir svettig bara man tänker på allt som ska stämma, det gäller att inte bli stressad. Men forskning på stress har visat att lärare är bland de mest stresståliga – känns betryggande att veta, skriver den pensionerade bildläraren Louise Lindehoff.

Therese Ludvigsson vill spränga duktig­hetens bojor i bildämnet. Hon vill locka fram elevernas kreativitet, deras flow. Med hjälp av slumpen och kollageformatet vill hon visa att allt inte måste vara perfekt.

Den, av allt att döma, hafsigt ihopslängda och argumentationsmässigt tunna ledartexten i Dagens Nyheter har mest väckt vrede och mötts av ett massivt motstånd, skriver Hampus Jarnlo, redaktör för Ämnesläraren.

Vi ber ledarskribenten i fråga att återkomma när hon har tagit del av den forskning som finns om de estetiska ämnenas betydelse för barn och unga och ser fram emot en nyanserad diskussion baserad på vetenskapliga teorier och forskning, skriver flera tunga företrädare i en replik till DN:s Susanne Nyström.

Det minsta vi kan begära är att slöjdkritikerna tar en titt på bild- och slöjdämnenas kursplaner innan tvärsäkra och felaktiga konstateranden görs. Det skriver Anette Göthlund, professor i bildpedagogik på Konstfack.