Istället för att minska utrymmet för musik och andra estetiska ämnen i skolan bör regeringen ta intryck av vetenskapen och stärka dem, skriver Annika Falthin, lektor i musikpedagogik.

Den praktisk-estetiska undervisningen för förskollärare har minskat. Ledsamt, tycker danspedagogen Maria Nordlöw. ”Utan fantasi och kreativitet blir det fyrkantigt och statiskt.”

Dansen är en tillgänglig konstform med kroppen som instrument, där behövs inga ord. De som inte har språket kan visa sina känslor och tankar ändå. ”Den är ett gemensamt språk”, säger danspedagogen Elisabet Sjöstedt Edelholm.

”Oavsett var man står politiskt i frågan så är vi många som arbetar i fristående verksamheter”, skriver företrädare för Drottning Blanka gymnasiet.

När även högstadier går över till distansundervisning, innebär det en stor risk att fler elever lämnar grundskolan utan grundläggande kunskaper. Regeringen måste presentera åtgärder för att mildra konsekvenserna, skriver Nyamko Sabuni och Roger Haddad (L).

De tränar hårt varje skoldag, sätter upp föreställningar på stora scener, och satsar allt på dansen. Niorna på Svenska balettskolan har dessutom högst slutbetyg i Göteborg.

På Stenby förskola i Eskilstuna får barnen dansa i gång sina kroppar. En härlig morgonrutin, tycker både barn och personal.

Alla barn borde få ha dans på skolschemat. Det tycker danslärarstudenter i Piteå. Under hösten har de undervisat ett 60-tal lågstadieelever i Piteå och vi var med när de bjöd på en manifestation för dans i skolan.

Danspedagogen Gia Schager återkommer ständigt till en hållbar bok om de första ­stegen för att lära ut kreativ dans, användbar för alla lärare.

I juni röstade riksdagen igenom att estetiska ämnen inte kommer att vara obligatoriska på gymnasiet. Karina Ericsson Wärn, rektor för Beckmans Designhögskola, skriver om estetikens värde i vardagen.

Katja Palmgren, en av tre danslärare inom Dans i skolan i Skellefteå kommun, en verksamhet som pågått i obruten följd sedan 1978.