Man kan inte betala vare sig hyran eller tandläkaren med tacksamma elevleenden och känslan av att ha gjort skillnad, skriver krönikören Maria Wiman om lärares löner.
Behovet av arbetskraft inom framtidens yrken är enormt. Men företagen måste söka med ljus och lykta för att hitta personer med rätt kompetens. För att lösa den här krisen måste regeringen satsa på vuxen- och vidareutbildning på bred front, skriver tre debattörer.
Vänta inte på att den nödvändiga förändringen av lärarutbildningen ska komma uppifrån. Det finns mycket vi kan göra redan idag för att stärka utbildningen av lärare, skriver Erik Cardelús forskare i språkdidaktik.
DN:s Alex Schulman känner sig som ”ett vrak och en idiot” när han måste hjälpa sin dotter med läxorna. Förändringarna av skolsystemet går att spåra tillbaka till 90-talet. Och så länge effektivitetskraven får styra kommer utvecklingen bara att fortsätta, skriver läraren och debattören Marcus Larsson.
Att låta bli detaljstyrning är både svårt och tråkigt men nödvändigt om skolan ska lyckas, anser Christopher Hedbom Rydaeus (M), ordförande för gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden i Örebro kommun.
Att utbilda sig var länge en privat angelägenhet, innan det blev en uppgift för det offentliga att sköta. Men i takt med att vi numera ska fortsätta att utbilda oss hela livet, behöver vi åter igen lära oss att lära oss – också utan lärare. Det skriver Thomas Steinfeld,v författare och före detta kulturchef på…
Skolverkets rapport är ännu en brandvarnare som tjuter. Och dess budskap är lika tydligt som varje gång historien försöker rädda oss från repetition: det börjar aldrig med slutet, skriver Anosh Ghasri på ledarplats.
I Sverige finns det i dag 15 000–20 000 så kallade hemmasittare. Helena Granström‚ författare och kritiker på Expressens kultursida. I Sverige finns det i dag 15 000–20 000 så kallade hemmasittare.
Regeringen vill skrota de extra anpassningarna. Arne Engström, professor i matematisk didaktik, ger tummen upp: ”Konsekvenserna av beslutet har inneburit en dramatisk försämring av villkoren för elever med svårigheter i skolarbetet”.
I andra europeiska länder är nivågruppering i grundskolan en självklarhet. I den svenska skolan anses det däremot fult och föråldrat att dela in barn efter färdigheter. Det är ett tabu vi måste göra upp med. Det skriver Paulina Neuding på ledarplats.