Nyheten om att elever i Uddevalla anmält kommunen till DO är ett tydligt exempel på en utveckling som måste stävjas. Elever som av religiösa skäl inte äter fläsk får redan ett vegetariskt alternativ. Är det verkligen diskriminerande? Rimligen inte, skriver Michael Rubbestad, SD.
Skolan har börjat, och från mellanstadiet och uppåt är det i snitt en flicka och två pojkar per klass som får läkemedel för att klara vardagen. Så många medicinerar för adhd. Det skriver Lisa Kirsebom på ledarplats.
Stoffträngsel är en skenlösning och en rättsosäker bluff. Vad som står i läroplanen och vad som hinner behandlas, är två helt olika saker, skriver William Malmsten, gymnasielärare i samhällskunskap och historia.
Mikroskopskurragömma är ett av många exempel på hur vi kan använda digitala resurser på ett sätt som lockar just till att röra sig, leka, kommunicera och interagera, skriver förskolläraren Marie Eriksson.
Vi kommunpolitiker är bakbundna av den fria etableringsrätten. Något måste göras om vi ska komma till rätta med överetableringen i förskolan, anser Alexandra Mattsson (V).
Det självklara ska väl sägas: det bästa vore om alla hade en normal, fungerande relation till sin telefon. Men det är inte pragmatism som driver debatten nu, utan hysteri, skriver SvD:s Jack Werner.
Uttrycket “ordning och reda” uppfattas ofta som trist och reaktionärt. Men, oavsett ordval går det inte att blunda för hur ordningsproblem och otrygghet påverkar svensk skola. Den samlade bilden utifrån tillgänglig statistik och vittnesmål talar sitt tydliga språk, skriver läraren Therese Rosengren.
När det kommer till läsförmåga, läsintresse och läsvanor kan vi inte skjuta den frågan åt sidan. Allt bygger på att eleverna måste kunna läsa. Varje dag i skolan innebär många sidor text. Inget ämne undantaget, skriver Anne-Marie Körling i en krönika.
En strukturerad och barnvänlig ordning skulle öka arbetsron i svensk skola långt mer än hörselkåpor, paddor, appar, brusreducerande glasögon, snurrstolar och skärmar, skriver Filippa Mannerheim i en krönika.
Trenden med digitalisering i förskolan måste brytas till förmån för samspel, lek och fysiska aktiviteter. Det skriver Åsa Nilsson Söderström, vice ordförande (L) Stockholms stads förskolenämnd.