Socialdemokraterna har lovat en småskolereform med max 12 elever i klassen. Liberalerna har satt taket vid 20. Läraren Erik Cardelús önskar en mer komplex analys av hur lärarbristen och skolsegregationen ska lösas.

Svensk folkbildning är på många sätt unik, men kanske inte alltid av de skäl man tror. Efter fem år med europeiska utblickar har det blivit tydligare vilka styrkor som är värda att värna, skriver Gustav Fridolin, folkhögskollärare och forskare, i en krönika.

Yrkeslärare kan få upp till 650 undervisningstimmar per år. Då måste villkoren anpassas efter yrkesprogrammens olika förutsättningar, skriver läraren Martin Harari Thuresson i en krönika.

Bakom Pisas resultatkurvor finns lärare och annan skolpersonal som varje dag lyckas skapa den ordning, trygghet och studiero som är en förutsättning för lärande. Den verkligheten behöver också få plats i skoldebatten, skriver Tage Nordkvist, tidigare lärare, rektor och skolchef.

Häng med i Maria Wimans medvetandeström: ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”

Sverige har inte råd att samtidigt ha brist på förskollärare och låta utbildade förskollärare stå utan arbete, skriver debattörer från nätverket Mötesplats förskoleforskare.

Sverige har inte råd med ännu en reformvåg som drivs av förenklade problembilder. Det skriver Andreas Mörck, förbundsdirektör, Almega utbildning.

Pisa-resultaten är allvarliga. Men de behöver inte vara Sveriges framtid. Det skriver Anna Olskog,
förbundsordförande Sveriges Lärare.

Snälla kollegor, skolledare och specialpedagoger – om ni verkligen och på riktigt vill utveckla och hjälpa eleverna till att bli bättre på att läsa och skriva – ta inte bort varje möjlighet för dem att träna just dessa förmågor. Det skriver Johanna Frisk efter den svenska Pisa-kraschen.

Undervisning, bedömning och beslut om svenska som andraspråk borde göras på andra grunder än elevens antal år i Sverige, skriver läraren Erika af Petersens: ”Tid är lätt att mäta. Språk är betydligt mer komplext”.

En förälder kom fram och sa: ”Jag fattar inte hur ni orkar.” Jag log mitt lögnaktiga superkraftsleende. Sanningen är att jag inte heller fattar hur jag orkar, men jag gör det ändå, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung, i en dagbok från fritidshemmets värld.

Vad säger det om ett utbildningssystem när en elev ska lägga fyra år på ett yrkesprogram och ändå lämna skolan utan ett tydligt yrke och med en arbetsmarknad som redan räknat bort dem?, skriver specialläraren Denice Sverla i en krönika.