Den politik som nu förs riskerar att försämra elevernas digitala kompetens än mer, skriver krönikören Ulla Hamilton.

Svensk skola behöver bli bättre på att skilja mellan genomtänkt digitalisering och ogenomtänkt skärmanvändning, skriver Jessica Mozakka, chef digitalisering och innovation Academedia.

Det är inte en “bekväm slutsats” att yrkesmässiga och personliga relationer till makthavare är viktiga för den som vill påverka politiken i önskad riktning. Det är den enda rimliga slutsatsen, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Skola behöver inte bara fler reformer i klassrummet. Även de myndigheter – Skolverket, SPSM, Skolinspektionen och Skolforskningsinstitutet – som ska styra, granska och vägleda skolan har blivit en del av problemet. När både Riksrevisionen och Statskontoret nu pekar på allvarliga brister kan regeringen inte längre blunda för behovet av ett bredare systemskifte, skriver Kristina Cekanovic…

När barn med svag teoretisk begåvning misslyckas i skolan skyller vi på dem. Vi feldiagnostiserar och medicinerar när vi i stället borde ifrågasätta skolans krav och anpassa undervisningen. Även vi inom bup är skyldiga – det är vi som diagnostiserar barnen. Vi borde ha dragit i nödbromsen tidigare, skriver Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri.

INSÄNDARE. Rapporten från Valfrihetskommissionen är mer eller mindre ett beställningsverk av vinstdrivande friskolor. Den största fördelen för elever i friskolorna är att de oftare har föräldrar med eftergymnasial utbildning, skriver Iwan Langermo.

Barns och ungas uppväxt är Lundamoderaternas viktigaste fråga i valrörelsen, skriver kommunalrådet Rasmus Törnblom (M).

Läskrisen löses inte med fler läsprojekt – utan med färre skärmar. Vuxna måste ta bort det digitala bruset och våga säga nej, skriver GP på ledarplats.

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det är orimligt att behöva åka 45 minuter enkel väg i kollektivtrafik från hemmet till förskolan. Sverige behöver en vänsterregering som sätter stopp för marknadsförskolan och ger oss möjlighet att planera utifrån behov, skriver Alexandra Mattsson (V), förskole-, fritids- och fastighetsborgarråd i Stockholms stad.

Var sjunde elev i Sverige kan ha svag teoretisk begåvning – men många av dessa så kallade ”gråzonsbarn” riskerar att falla mellan stolarna när stödet brister, särskilt vid övergången till gymnasiet. – Det finns en idealbild av hur det borde fungera i den svenska skolan vilket gör att den här gruppen inte blir synlig och…

Argumentet som förs fram för ökade vistelsetider i förskolan är att fler pedagoger ska anställas. Men det löser inte ett dugg och jag ska tala om varför: Vi kan inte bemanna bort ”trångboddhet”, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.

Skärmberoendet bäddar för en ung generation som inte orkar och som har hjärnor formade av skrollande, korta klipp och pushnotiser, skriver läraren Erik Cardelus.