En kursplan kan tala om vad eleverna ska kunna. Den kan inte på egen hand skapa tiden, rummen eller instrumenten som krävs. Därför måste Skolverket också tydliggöra vilka förutsättningar undervisningen kräver, skriver musikläraren Karin Hassle.

Standardiserade tester införs i hela grundskolan. Men Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik, är skeptisk: ”Jag hyser en del farhågor för att regeringens satsning kommer att floppa”.

Göteborgs stad står inför ett vägskäl som kommer visa vägen för fler av Sveriges kulturskolor. Peka ut en väg som stärker kvalitet i undervisning, tillgänglighet och lärarnas förutsättningar – omorganisationen går i motsatt riktning, skriver Sveriges Lärare i Göteborg.

”Plötsligt handlar samtalet inte längre om elevens behov, om organisationens förutsättningar eller om insatser som faktiskt skulle kunna göra skillnad. Det handlar om din attityd”. Ulrica Björkblom Agah vill att fler ifrågasättande lärare ska orka vara kvar i skolan.

När kognitionsvetenskapen nu ges ett allt större inflytande över svensk skola och lärarutbildning måste vi också våga fråga vilken kognitionsvetenskap som får sätta agendan, skriver Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer.

Vad händer med demokratin när tilliten mellan människor börjar brista? I en tid av växande misstro blir folkhögskolans uppdrag att stärka banden mellan människor viktigare än någonsin, skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.

Allting hänger ihop. Särskilt tydligt blir det i frågan om APL, där flera aktörer måste dra åt samma håll. Skolan ska hitta företag som vill ta emot elever och företagen måste vara beredda att ställa upp. Det är ett slags ekosystem där alla delar måste fungera för att eleverna ska få den utbildning de har…

Barn som börjar skolan i dag kommer att möta en värld i förändring. Klimatförändringar, miljöproblem, teknikutveckling och utmaningar för demokratin ställer nya krav på kunskap och förmåga att hitta lösningar. Därför måste skolan ge barn och unga verktyg att förstå sin omvärld och förutsättningar att själva vara med och forma framtiden, skriver Josefin Carlring, vd…

Reaktionerna på PISA 2025 är ett aktuellt exempel som visar hur vi ofta går i en tankefälla. Resultaten möttes av larm om ras och kris, trots att medelvärden döljer stora skillnader mellan skolor. Att styra efter en tänkt genomsnittsskola är ett misstag, skriver skolforskaren Lars Svedberg.

Vi lär elever att skriva utvecklade resonemang. Vi erbjuder skrivmallar, sambandsordslistor och exempeltexter. Vi visar hur en välskriven text kan se ut, men hur ofta undersöker vi om eleven faktiskt förstår varför texten fungerar? undrar svenskläraren Emma Davidian.

Vad säger det att bara 53 procent av 15-åringarna tror att de kan bli smartare av att anstränga sig? Vi är övertygade om att barn vill lära sig mer, men alltför många känner press snarare än utrymme för nyfikenhet och lust. Här är vad nästa regering behöver göra för att vända utvecklingen, skriver aktörer inom…

Sverige skriker efter ingenjörer, naturvetare och teknisk kompetens. Samtidigt står den svenska skolan inför en enorm utmaning när det gäller att attrahera och behålla lärare med djup ämneskompetens i STEM-ämnena. Om vi vill väcka äkta nyfikenhet och bygga morgondagens kunskapsnation måste vi skapa karriärvägar för dem som besitter spetskunskap, skriver Fayez Hamzat.