Hur kan Skolverket under ett läsår ändra förutsättningarna så många gånger? För mig som ska försöka förklara det för eleverna så känns det väldigt oproffsigt, skriver matteläraren Anna Persson.

Det är sällan boken som är problemet när elever vägrar att läsa – det är många gånger läsningen i sig, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Det var närmast en chock att för första gången stå framför sin klass och känna ansvaret för deras, var och ens, utbildning, skriver krönikören Anne-Marie Körling.

Jag jobbar för något större än börsen – jag jobbar för kämpaglöd! Och få saker kräver lika mycket av den varan som att lära sig ett instrument, skriver musikläraren Carina Christiansen.

Svenska elever halkar efter när det gäller digitala färdigheter och förståelse för AI. Det rimmar illa med strategin att fler ska bli duktiga på naturvetenskap, teknik och matematik, skriver Tobias Wikström i en ledare.

Jag drömmer stort om riktlinjer för klasstorlekar. Det ligger liksom i sakens natur att i en stor klass blir behoven flera, skriver krönikören Maria Wiman.

Debatten om regeringens förslag att reglera lärares undervisningstid blottlägger bristen på probleminsikt hos många kommunala politiker och skolbyråkrater, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare.

Tid är komplicerat. I synnerhet om man kollar på ett lärarschema. Och extra intressant är det som kallas planeringstid – som tydligen är ett slukhål av oändliga möjligheter, skriver krönikören Maria Wiman.

De femton lärarna från manifestationen ”Måndagar mot marknadsskolan”, fick svar på sin kritik av skolföretagen av kollegor inom friskolan. ”Vi ifrågasätter om ni förstår hur marknadsmekanismerna korrumperar skolan”, skriver lärarna nu i sin slutreplik.

Barn som har svag teoretisk begåvning ges felaktiga adhd-diagnoser och medicineras i onödan. Det är ett farligt svek. Det skriver Expressens ledarredaktion.

Miraklet i Tingbjerg visar att en skola som vågar fostra, överföra normer och kunskapsförmedla kan bryta segregationen, skriver Anna-Karin Wyndhamn i en ledare.