Per Måhl ställer en fråga i sin debattartikel i Göteborgs-Posten: Vad tycker näringslivet om det nyligen föreslagna betygssystemet? Frågan är ställd utifrån behovet av att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Svaret är att vi delar en del av hans farhågor – och samtidigt ser viktiga möjligheter, skriver Gustav Blix och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Många elever har svårt att klara skolans krav i dag. De utredningar som regeringen publicerat 2025 bör få stor betydelse för elevers möjligheter att nå för dem realistiska kunskapsmål. Om vi formellt kunde införa en skolform, motsvarande den som fanns fram till 1980-talet, och benämndes “hjälpklass”, skulle elever med betydande inlärningssvårigheter kunna få de anpassningar…

I friskoledebatten florerar många spekulationer och myter. Idéburna Skolors Riksförbund och Sveriges Lärare har genom analys av offentlig statistik från Skolverket och Skolinspektionen undersökt ett antal skillnader mellan olika slags huvudmän i syfte att vederlägga några av myterna. I en färsk rapport pekar vi på ett antal skillnader som faktiskt finns mellan vinstutdelande och icke…

Vi kräver ett kollektivavtal som garanterar tid till för- och efterarbete, ett maxtak för undervisningstid och garanterad planeringstid, skriver debattörer från Sveriges Lärare.

Allt fler verkar tro att AI kan tänka självständigt och har en egen intelligens. Det påverkar inte bara debatten, utan även policyutvecklingen och internationell lagstiftning. Men ju mer vi lägger över ansvaret och litar på AI, desto sämre blir vi på att tänka, skriver Johan Eddebo, docent vid Uppsala universitet.

Att vara restriktiv med digitala verktyg är inte bara bakåtsträvande, utan riskerar att kraftigt begränsa Sveriges möjligheter att rusta eleverna för ett modernt samhälle, skriver 25 debattörer. 

Med en svagare folkbildning blir också Sverige svagare, och medborgarna allt tystare och ensamma. Så kommenterar professorn Sverker Sörlin den senaste tidens nedskärningar. Men det finns hopp, tack vare Folkbildningsutredningen. – Jag ser den som en stoppkloss för en fortsatt dyster utveckling.

Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Ska vi ha en positiv utveckling måste folkbildningen själv våga prioritera. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez, tre aktörer inom folkhögskolan.

"Kroka arm med oss i regleringsfrågan” skriver Hanna Garberg, Sveriges Lärare Stockholm. Nu svarar Skolledarna: ”Som fackliga företrädare för skolledare måste vi påpeka att de föreslagna lösningarna, som en reglering av lärares arbetstid där man såvitt vi förstår inte tittar på hela årsarbetstiden, ger följdverkningar för våra medlemmar”.

Medan friskolor som drivs som aktiebolag redan i utgångsläget måste följa omfattande regler kring transparens, är insynen minimal i skolor som drivs som föreningar eller stiftelser. Det skapar en verklig grogrund för fusk, men ändå handlar debatten bara om aktiebolagen. Det skriver Rebecca Weidmo Uvell, debattör, författare och skribent.

Eftersom alla elever bär med sig en så kallad skolpeng, så ges starka incitament för skolorna att tillgodose kundernas önskningar. Annars väljer de en annan skola och tar med sig sin skolpeng dit, skriver Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Förslaget att minska lärarnas undervisningstid är inte bara dyrt – det slår direkt mot elevernas kunskaper och riskerar att urholka skolans kvalitet. Regeringen måste stoppa det i papperskorgen, skriver Adam Danieli och Lovisa Lanryd på Tankesmedjan Timbro.