På en del lärarutbildningar kommer studenter som skrivit 0,05 på högskoleprovet in. På en annan slåss akademiker om platserna, skriver DN på ledarplats.

Den svenska skolan presterar extremt väl i en internationell jämförelse och är nu på Sydkoreas nivå. Den största kvarvarande utmaningen är glappet mellan elevgrupper, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

REPLIK. Anna Olskog, förbundsordförande, Sveriges lärare: Att göra legitimationen mer generell är i praktiken att sänka kraven för att passa skolor med resursbrist.

När ungas utbildningsval formas av framtida arbetsmarknadsbehov riskerar deras drömmar att trängas undan. Är det samhällsekonomin, inte individen, som styr vägen framåt? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.

Regeringens lärarutbildningsutredning föreslår ett kunskapslyft med kognitionsvetenskap som bas. Men när skolans uppdrag reduceras till neuropsykologi förlorar vi blicken för dess demokratiska, samhälleliga och bildande funktion. I stället för att rikta uppmärksamheten mot systemfel och ojämlika villkor, riktas den mot den enskilda hjärnan, skriver Adam Droppe, lektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad.

Svenska lärarutbildningar kryllar av proggiga ideologer som vill ha en skola som är direkt skadlig – särskilt för barn till lågutbildade föräldrar, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

I en tid av stress, krav och snabba förändringar erbjuder folkhögskolan något unikt: en plats för personlig utveckling, gemenskap och livslång kunskap. Här får människor inte bara lära, de får även växa, skriver Anders Clevestad, folkhögskollärare och styrelseledamot i Sveriges Lärare Folkhögskolan.

En obehörig lärare är inte alltid vad många verkar tro. Ofta saknas bara vissa ämneskurser, trots lång erfarenhet och bred kompetens. Den nuvarande lärarlegitimationen har inte löst problem med lärarbrist och undervisningskvalitet. Nu behövs ny modell med fokus på lärarens kunskaper, skriver Håkan Wiclander på Idéburna skolors riksförbund och pedagogikprofessorn Ingrid Carlgren.

Byskolor framställs oftast som idyller i Bullerby-förpackning. Det är dock en förlegad bild, skriver SvD på ledarplats.

Den ursprungliga tanken med besöksförbud är att skydda skolans personal och elever från hot och störningar. Men i vissa fall verkar det ha blivit ett verktyg för att stänga ute föräldrar som påtalar brister i skolans stöd till elever, skriver föräldern Marie Larsson.

När skolan stänger under lov upphör inte fritidshemmets uppdrag. Det fördjupas. Men när fritidshemmet blir till heldagsverksamhet tas samtidigt våra förberedande ramar bort. Och det är barnen som får betala priset, skriver Jon Bergström, lärare i fritidshem.

Vill du slippa gå i skolan? Välj Amerikanska gymnasiet så får du två extra lovveckor, skriver Expressens ledarredaktion.