I desinformationens tidsålder är det inte längre hållbart att se undervisning i källkritik som en sidosyssla, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare. 

Vi behöver bli bättre på att förmedla den lycka som läsningen kan ge. Den lyckan handlar om insikter – om att förstå andra perspektiv och att utmana sin egen världsbild, skriver företrädare för Expertrådet för läsning.

Gud förbjude om lärarna fick fria eftermiddagar där de kan planera sina lektioner, kontakta vårdnadshavare, rätta läxförhör eller annat trams, skriver HP Tran med anledning av alla möten som tar upp tid.

När bild- och musiklärare förväntas hålla reda på flera hundra elever samtidigt uppstår en betydande mental belastning, skriver bildläraren Samuel Nilsson.

Idag förefaller det talade språket sakna viktiga gränser. Populistiska makthavare gör att hatspråket också får en plats på skolgården. Kalla ord som pekar ut människor i syfte att trycka ner och förminska, skriver Anne-Marie Körling.

”När resultaten kanske blir sämre år efter år är det enkelt att rikta blicken mot eleverna, medan den mer självklara frågan borde vara: Vad gör skolan – eller vad gör den inte? – för att utveckla elevernas språk?”, skriver svenskläraren Emma Bore Nordmark.

Regeringens många utredningar leder under våren fram till konkreta reformer. Sveriges Lärare har synpunkter på enskildheter, men det finns en positiv huvudinriktning: förstärkningen av statens roll gentemot skolhuvudmännen.

Emmelie Persson och varför hon är lärare i förskolan – och vad hon skulle göra om hon var utbildningsminister för en dag.

Om man berättar för människor i andra länder hur det svenska systemet fungerar så tror de inte på vad man säger. Det är helt självklart friskolor ska lyda under samma offentlighetsprincip som kommunala skolor – även om det tog över 30 för ett sådant förslag att landa på riksdagens bord, skriver Per Kornhall.

Efter att skollagen förändrades 2010 ersattes skolhälsovård av elevhälsa. Men med det uppstod ett medicinskt tomrum för skolbarn, skriver tidigare skolöverläkare Sophie Ekman Wretlind.

Förslaget om sänkt straffbarhetsålder är inte ett isolerat initiativ. Det är ett symtom på ett paradigmskifte, där synen på barn och unga håller på att förskjutas, snabbt och häftigt. I stället för att betraktas som medborgare med rättigheter ses unga allt oftare som objekt för åtgärder, skriver sju ungdomsforskare.

Det finns stora risker med att samhället normaliserar ett ökat bruk av plast i skolbarnens matmiljö, anser Pontus Tengby (MP), kommunalråd i Värmdö kommun.