Jag inser att jag i augusti nästa år antingen kommer att ligga back i tid eller sakna tillgång till verkstad varje arbetsvecka. Vad ska arbetsgivaren prioritera? Det återstår att se och jag undrar fortfarande hur ekvationen ska lösas, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Så länge andelen godkända på nationella proven är hög, blir måluppfyllelsen god. Charaden kan fortgå tills nästa Pisa-undersökning orsakar politiska svallvågor och infantilt käbbel, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Skolan behöver en genomgripande avdigitalisering. I dag. Det skriver Emma Jaenson på ledarplats.

De försämrade PISA-resultaten väcker befogad oro för svenska elevers kunskaper. Men diskussionen får inte stanna vid vad 15-åringar kan i dag. Frågan är vad resultaten kan innebära för ungas möjligheter att bli behöriga, fullfölja en gymnasial yrkesutbildning och utveckla den yrkesskicklighet som arbetslivet behöver. Ytterst handlar det om Sveriges framtida kompetensförsörjning och konkurrenskraft, skriver Joanna…

”Vi måste alltid fråga oss om en ny AI-satsning görs för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar. Och vi måste förstå att politiker och företag ibland säger det första men menar det andra”, skriver Marcus Larsson.

Svenskarna är historiskt skuldsatta, och det verkar börja i ung ålder. Nu, när läroplanen för hemkunskap ska göras om, är ett bra tillfälle att få in mer privatekonomi på schemat. Det skriver företrädare för Ung privatekonomi och Bluestep Bank, lärare Göte Brunasso och 15-åriga författaren Mika Fredholm.

Alltför många barn ger upp så snabbt, orkar inte anstränga sig, blir trötta, utmattade och nästan utbrända bara man ber dem fatta pennan och jobba med övningsbladet, arbetsboken eller skrivhäftet, skriver läraren HP Tran i en krönika.

Vi har infört en dyr grundskola som ger allt lägre kunskap och där eleverna inte verkar bry sig om att verkligen skaffa sig kunskap. Nu står vi vuxna inför ett val. Är vi beredda att erkänna att elever behöver krav och dessutom olika krav för att bli kunniga och ansvarstagande vuxna? Eller är vi vuxna…

Anklagelser om friskolors glädjebetyg har länge präglat skoldebatten. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats åt att problemen ofta är störst i kommunala skolor. Det skriver Lotta Krus, segmentschef Academedias grundskolor.

Även inom landets lärarkollegier borde läsecirklar och läsaktiviteter underlättas och uppmuntras mer, så att läsningen lever gemensamt, synligt och kontinuerligt, skriver läraren Erik Cardelus efter Pisa-raset.