Maria Wiman målar upp en bild av no excuses-modellen som en dystopisk disciplinfabrik där barn tuktas till lydnad. Det är en stark berättelse, men den är också missvisande, skriver Lovisa Lanryd välfärdsansvarig på Timbro.

Jämställdhetsministern säger sig vilja stoppa våld i ungas nära relationer. Det välkomnar vi. Men samtidigt hotas det kanske viktigaste verktyget för att förebygga just det våldet: sexualundervisningen i skolan. Det skriver företrädare och debattörer från jämställdhets- och rättighetsorganisationer. 

Ett nytt friskolesystem utan vinstintresset är möjligt. Det skriver Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund.

SKR har haft chansen att agera under väldigt många års tid. Det är bara att konstatera att de varken har prioriterat frågan eller på andra sätt har skapat förutsättningar för lärarna att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag: undervisningsuppdraget, skriver Simona Mohamsson (L) och Anna Olskog, Sveriges Lärare, i en slutreplik.

Att direktörer och ägare viftar bort behovet av regleringar av arbetstiden med att vi lärare inte förstår bättre är ett omyndigförklarande av lärarkåren, skriver två lärare i en replik.

Vuxenvärldens, särskilt skolans, förhållningssätt till hastigt uppkommen dysfori och therianer påminner om varandra. Den nya identiteten ska bekräftas, aldrig ifrågasättas. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Flera rapporter visar att elever på landsbygden presterar sämre i skolan. Ändå är det en fråga som knappt uppmärksammas i den politiska debatten. I stället för att jaga friskolor borde politiken hitta instrument som kan säkerställa alla skolors förmåga att förmedla kunskaper, skriver Ulla Hamilton fd. vd för Friskolornas riksförbund.

”Den nya bedömningsnyckeln visar på ett orimligt lönekriterium där lärare inte bara ska hålla en hög kvalitativ nivå överlag, utan därutöver ständigt överträffa sig själv inom lönekriterierna. En omöjlighet”, skriver Elisabeth Sandstedt, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.

”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.

”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.

Många vuxna känner oro för att skriva matteprov, de känner att de glömmer allt de kan. Med ”Chans till revansch” får de möjlighet att, på sitt eget sätt, visa att de kan. Det visar sig att de upplever en ökad tilltro till sin matematiska förmåga och mindre oro inför kommande matteprov, skriver komvuxläraren och doktoranden.

Att vara ”läroboksbunden” har länge ansetts negativt. Frigörelsen har lett till vissa besparingar hos huvudmännen, men en fruktansvärd massa merarbete hos lärarna, skriver matteläraren Olof Dahl.