Sociala medier, reklam och en kultur hetsar många att se ut på ett visst sätt. Det är också just utseendet många främst ger kommentarer och komplimanger om när det gäller unga tjejer. Nu är det upp till oss alla att skapa en miljö där alla kroppar får plats.

Att ta bort elevinflytandet är inget annat än en skolpolitisk nödlösning, skriver Lena Skogholm, beteendevetare, pedagog, föreläsare och författare samt Mona Liljedahl, leg gymnasielärare, verksam som specialpedagog, författare och föreläsare.

Min farmor, Hédi Fried, berörde många med sin livshistoria. Hennes teori: det är skolans ansvar att ge alla barn demokratiska värderingar, skriver Jonatan Fried. 

”Vi är kvar på ruta ett med de digitala nationella proven. Kasta in handduken för sjutton gubbar. Slaget är förlorat. Elvis har lämnat byggnaden. Lägg ner skiten”, skriver Maria Wiman efter det senaste kaoset.

Blir regeringen omvald lär ännu fler barn hamna i kriminalitet. För lyssnar man på experterna kommer Tidöpartiernas skolpolitik att leda till större utslagning, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Låsningen i debatten om bestraffningar har uppstått på grund av olyckliga ordval – vi borde prata om vilka konsekvenser som uppstår när politikerna inte prioriterar skolan, skriver krönikören HP Tran.

Att räkna tjänster på skolornas bibliotek räcker inte, verksamheten måste också planeras, följas upp och utvecklas så att att det gynnar elevers lärande, skriver skolbilbiotekarie Anette Widenberg Helgesson.

Samtidigt planar det ut uppenbara skillnader mellan barn. Det går inte att reta någon för att de inte klätt sig i den senaste trenden om alla har likadana kläder, skriver Sofia Ek Hallonqvist i en ledare.

Elevinflytande handlar mer om att förstå världen, inte om att att de ska bestämma provdatum eller regler. Det skriver läraren Diego Garzon Barrios: ”Problemet handlar nog mindre om elevernas inflytande i sig, och mer om hur skolsystemet i stort hanterar frågor om makt, ansvar och tillit".

Skolan blir en arena för symbolpolitik när valrörelsen drar igång. ”När den är över kommer språket att finnas kvar – som en ny normalitet, inskriven i varje styrdokument och varje debattartikel om hårdare tag”, skriver Nikolai Almgren, lärarstudent och amanuens.

Ska man tro på den samtida skoldebatten så kommer alla svårigheter att lösas av sig självt om barnen kunde plockas bort fullständigt, skriver krönikören Maria Wiman.

Vad i all världen har vi det här systemet för? Det är i alla fall inte för eleverna och Sveriges framtids skull. Man ska nog följa pengarna för att förstå det, skriver skolexperten Per Kornhall.