Svenska elevers kunskaper rasar samtidigt som skolorna saknar speciallärare och kompetens har sparats bort. Vi borde sluta leta enkla förklaringar till Pisa-krisen och fråga oss vad som händer när skolan inte längre har personalen som krävs för att se och hjälpa varje elev, skriver Maja Olsson, lärare i svenska och engelska i grundskolan

Politiker ojar sig över Pisaresultat och skyller på skärmarna, men det håller inte. Medan Sverige jagar mobilförbud och avdigitalisering går Estland åt motsatt håll. De satsar på AI och låter lärare styra undervisningen själva. Det är inte skärmarna som sänker skolan, utan politikernas klåfingrighet, skriver forskarna Ingrid Forsler och Saga Hansén.

Jag står fast vid min uppfattning: vi behöver utbildning, upplysning och reform men jag anser också att vi behöver utreda ett slöjförbud för barn. Det ena utesluter inte det andra, skriver Ifrah Yuusuf, aktiv i Miljöpartiet i en replik.

Vi vet att NPF-elever behöver stöd och anpassningar för att lyckas i skolan, men får sällan stödet de behöver, skriver Eric Donell och Elizabeth Odalen Bjord.

Kinas frammarsch på skolfronten borde få den nya svenska regeringen att agera. Sverige har inte råd med medelmåttiga skolplaceringar i den tuffa globala konkurrensen, skriver Hubert Fromlet, affilierad professor i internationell ekonomi Linnéuniversitetet.

Världen står nu inför de största nedskärningarna i utbildningsbistånd på flera decennier. Den utvecklingen måste brytas, skriver företrädare för Svenska Unescorådet, UNICEF Sverige och Plan International Sverige tillsammans med tidigare utbildningsministern Anna Ekström.

Sverige behöver en läspolitik som stärker lärarnas möjligheter att ge varje barn den undervisning som krävs för att bli en läsare, skriver Linda Fälth, professor i pedagogik.

Elever som jagar resultat som leder till önskat betyg missförstår ofta syftet med olika övningar och uppgifter, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Det verkliga budskapet från Almega utbildning är att vissa företag inte längre anser det tillräckligt lönsamt att bedriva skolverksamhet, skriver debattörerna, i en slutreplik.

Jag vill inte vara kompis med mina elever. Det är inte det goda relationer handlar om. Det behövs vuxna förebilder som skapar ett klimat där man som tonåring vågar testa, utmana och fråga för att hitta sin egen plats, skriver matteläraren Anna Persson.

Låt oss inte fastna i verkningslös symbolpolitik. Ge i stället kvinnor, flickor och män de verktyg som faktiskt gör skillnad på riktigt: utbildning, upplysning och ett starkt stöd att hävda sina rättigheter, skriver miljöpartisten Mariam Lahyani, i en replik.

Pisa‑raset handlar inte om skärmar – det handlar om ett system som slutat fungera. Små skolor och landsbygdsskolor presterar inte sämre – men de får sämre förutsättningar. Ingen myndighet äger lärarfortbildningen, kommunerna står ensamma med ett ansvar som egentligen är statens. Det är dags att någon tar ansvar för landsbygdens elever – inte skyller ifrån…