Svenska lärare har i 30 år helt saknat reglerad planeringstid. Den nya lagen som reglerar planeringstiden kan därför bli den mest omvälvande skolreformen på decennier. Men kommer allt fungera när lagen träder i kraft 1 juli 2027? Det resonerar debattörerna och drar paralleller med Danmark.

Vad är skolplikten värd när samhället inte ens kan garantera ett brottsoffer en säker väg till klassrummet? Det undrar Mia Landell, verksamhetsansvarig, brottsofferjouren Östra Östergötland.

Simona Mohamssons utspel om att förbjuda fula skolor fick gymnasieläraren Mats Åberg att fundera över vad trapporna kan säga om en skola. Nedsliten sten och snusprydda logotyper avslöjar mer än man kan ana.

Låt valet handla om hur vi stärker kunskapsskolan – inte om ideologiska etiketter som ”marknadsskola”, skriver debattören, skriver Liza-Maria Norlin, Kristdemokraterna, i en replik.

Fler utbildningspolitiska samtal bör kanske inte börja med frågan om hur barnen ska anpassas till skolan – utan om hur skolan kan ge plats åt fler barn från början, skriver Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola.

Att ställa krav är inte elakt. Att vara schysst är inte alltid snällt. Många gånger är det bara ett svek, skriver läraren Ulrica Björkblom Agah om stöket i klassrummen.

Ska jag som förskollärare duka, damma, snygga upp i hallen, svara i telefon eller ska jag vara närvarande tillsammans med barnen? Vad ska jag lägga min tid på?, skriver Kristin Olofsson, lärare i förskola.

”Ska jag som förskollärare duka, damma, snygga upp i hallen, svara i telefon eller ska jag vara närvarande tillsammans med barnen? Vad ska jag lägga min tid på?”, skriver Kristin Olofsson, lärare i förskola.

”Fler utbildningspolitiska samtal bör kanske inte börja med frågan om hur barnen ska anpassas till skolan – utan om hur skolan kan ge plats åt fler barn från början”, skriver Elinor Keiriö Östlin, lärare i förskola.

”Att ställa krav är inte elakt. Att vara schysst är inte alltid snällt. Många gånger är det bara ett svek”, skriver Ulrica Björkblom Agah om stöket i klassrummen.

I Nederländerna får utsatta familjer hjälp genom ett progressivt samarbete mellan myndigheter. Modellen ger familjerna den hjälp de behöver och ser till att samma problem inte uppstår igen. Utrecht visar att det går. Så varför ser vi inte liknande resultat i Göteborg? skriver Edwin Bertilsson från partiet Volt.