”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.

Många vuxna känner oro för att skriva matteprov, de känner att de glömmer allt de kan. Med ”Chans till revansch” får de möjlighet att, på sitt eget sätt, visa att de kan. Det visar sig att de upplever en ökad tilltro till sin matematiska förmåga och mindre oro inför kommande matteprov, skriver komvuxläraren och doktoranden.

Att vara ”läroboksbunden” har länge ansetts negativt. Frigörelsen har lett till vissa besparingar hos huvudmännen, men en fruktansvärd massa merarbete hos lärarna, skriver matteläraren Olof Dahl.

Allt lärande innebär transformation. Att låta elever tro att lärande alltid ska vara lätt är inte snällt – det är att lura dem, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

En banan ska räcka till fem barn – men förskoleägarna plockar ut miljoner i vinst. Skyll det inte på marknaden. Skyll på Socialdemokraterna, skriver Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.

Mycket behöver göras för att stärka den svenska skolan. En fråga som det är dags att väcka liv i är den om skoluniform. Ytterst för att skapa ökad jämlikhet bland barnen, skriver Maria Arkeby. 

Sverige står inför allvarliga utmaningar. Hundratusentals unga lever under hedersnormer som begränsar deras vardag: från vilka kläder de får bära till vem de får gifta sig med, skriver Nina Larsson, jämställdhetsminister.

Inkludering och anpassningar in absurdum har inte bara skapat en orimlig situation för lärarna utan också sänkt kunskapskraven i skolan, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L).

Som lärare är jag härdad när det gäller symobolpolitiska förslag för att rädda skolan. Men regeringens senaste utspel om no excuses-skolor tar ändå priset, skriver Maria Wiman.

Möjligheten att låta en del skolor använda sig av mer disciplin behöver inte vara fel. Man bör dock vara medveten om att det inte är någon enkel eller snabb lösning, skriver forskaren Åsa Melander.

När vuxenvärlden tiger blir det i stället barnen som sätter normerna. Status i klassrummet riskerar då att mätas i antalet svansar eller i vilken docka man har. Priset betalas i förlorad undervisningstid, bråk i klassrummen och sämre kunskaper för alla, skriver Andréa Hedin (M). 

Lågt förtroende för skolpolitiker, en lavin av regleringar och dramatisk ökning av psykisk ohälsa bland elever. Trots att majoriteten av föräldrar är nöjda med sina barns grundskolor återstår stora utmaningar om Sverige återigen ska bli en av OECD:s toppnationer, skriver Magnus Erlandsson, doktor i statsvetenskap, och Claes Nilholm, professor emeritus i pedagogik.